Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare inom grundsÀrskolan arbetar med metoder för lÀsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter har lÀrarna om lÀsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lÀrarna sina metoder och arbetssÀtt?? Hur arbetar lÀrarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lÀrande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hÀmtat inspiration frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr delaktighet och lÀrande blir centrala i förstÄelsen av hur lÀrare i sÀrskolan arbetar med lÀsning och dess metoder. Metod:Metoden Àr utformad som en fallstudie med triangulering innehÄllande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien Àr genomförd pÄ tre grundsÀrskolor i mellersta Sverige.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilĂ€rare pĂ„ gymnasiet tar upp frĂ„gor om region och regional identitet i allmĂ€nhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att begreppet region anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning i undervisningen. Regional identitet anvĂ€nds dĂ€remot inte i lika stor utstrĂ€ckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar Ă€ven att pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om elevers vardag och hur de anvĂ€nder sig av den.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslÀrare har till nivÄgruppering inom Àmnet Idrott och HÀlsa samt vilka argument de har för att anvÀnda eller inte anvÀnda sig av arbetssÀttet. Studien undersöker Àven vilka för- och nackdelar idrottslÀrarna ser med nivÄgruppering samt hur de löser det rent praktiskt. Den metod som anvÀnts Àr en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och mÄlgruppen har varit lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och HÀlsa. En jÀmförelse har gjorts mellan idrottslÀrare med lÄng erfarenhet och idrottslÀrare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket pÄverkar synen pÄ arbetssÀttet. Resultatet visar att majoriteten av idrottslÀrarna Àr positivt instÀllda till nivÄgrupperad undervisning men att de inte kan anvÀnda sig av arbetssÀttet sÄ ofta de vill pÄ grund av bristande resurser. Samtliga idrottslÀrare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, nÀr nivÄgruppering anvÀndes jÀmfört med sammanhÄllen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen Àr att nivÄgruppering kan gynna alla elever i en klass om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lÀrande vid LuleÄ tekniska universitet. Syfte med studien Àr att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lÀrande inom de samhÀllsorienterande Àmnena, samhÀllskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillÀmpat bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lÀrare och den senare i form av en enkÀtundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med Àmnesintegrerad undervisning och de Àr i överlag Àr positiva till detta arbetssÀtt. LÀrarna genomför Àmnesintegrering för att eleverna ska fÄ en större helhetssyn, en bÀttre förstÄelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

Yrket som sjuksköterska innehÄller arbetsuppgifter som innebÀr en risk att komma i kontakt med patienters blod och dÀrmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskan pÄverkas efter att han/hon rÄka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon fÄr efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillÀmpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av Ätta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som rÄkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillÀmpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk pÄverkan, social pÄverkan, fysisk pÄverkan och stöd.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framstĂ€lls i lĂ€roböcker skrivna för gymnasieskolan i Ă€mnet Religionskunskap. De fyra syftesfrĂ„gorna som jag har besvarat Ă€r; hur mycket utrymme fĂ„r asatro eller andra förestĂ€llningar som kan kopplas till asatro i lĂ€roböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i nĂ„gon/nĂ„gra av lĂ€roböckerna? Hur vĂ€l stĂ€mmer lĂ€roböckernas innehĂ„ll med Ă€mnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhĂ€llsproblem? Den metod som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de lĂ€roböcker som jag analyserat inte stĂ€mmer sĂ€rskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehĂ„ll. Men oavsett att lĂ€romedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons Ă„terkomst i dagens samhĂ€lle ger möjlighet för religionskunskapen som Ă€mne att vara en del i ett Ă€mnesövergripande samarbete, med bĂ„de historia och samhĂ€llskunskap..

Bakgrund: Inom hÀlso- och sjukvÄrden syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. VÄrdandets syfte Àr att lindra lidande och finna vÀgar till att möjliggöra vÀlbefinnande, vilket kan upplevas trots nÀrvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas Ärligen mellan 1800 och 4000 mÀnniskor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, dÀr omkring 120 mÀnniskor fÄr en ryggmÀrgsskada som följd. Beroende pÄ skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebÀra psykologiska följder som exempelvis depression.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt Àr att beskriva livskvalitet och vÀlbefinnande hos mÀnniskor med traumatisk ryggmÀrgsskada.Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar som hÀmtats frÄn databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, dÄ samhÀllsinformation ska förstÄs och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta vÀlgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs Àven för fortsatta studier samt för att fÄ ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematikundervisning kan av olika lÀrare beskrivas, upplevas och uppfattas pÄ kvalitativt skilda sÀtt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lÀrares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om nyexaminerade lÀrares första tid som lÀrare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.