Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen där det amerikanska företaget Facebook värderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. På grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början på 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga värden på företagen samt vilka faktorer som är viktigast vid företagsbesiktningar.Vår problemformulering lyder: finns det några skillnader i förvärvsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna bolag?Utifrån problemställningen syftar studien till att utreda hur värderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jämfört med traditionella mogna företag vid samgåenden och förvärv. Med denna komplexa problemställning ansåg vi ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv ansats bäst lämpad. Den teoretiska referensramen är uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen värdering.

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio åren med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med både signifikanta upp- och nedgångar. Den höga volatiliteten på marknaden föranleder att både fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett område som är specifikt intressant att studera i relation till avkastning är hur förvaltare ändrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier från den amerikanska marknaden visar på att när en fond presterar relativt sätt ?dåligt? och avviker negativt från sitt jämförelseindex riskerar förvaltaren inte något personligen.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förändrade den svenskaarbetsmarknaden när nya anställningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanställningar blevfärre. Liksom övriga delar på arbetsmarknaden är konkurrensen mellan arbetssökande idag storockså inom bemanningsbranschen. Det är därför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som krävs för att betraktas som anställningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. Följandefrågeställningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anställningsbar på ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn på anställningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns få studier kring anställningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtidenSyftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida internrevisionen. Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som påverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.  Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter.Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift.

Mellan åren 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett från de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värde för företagets aktieägare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen påverkar företagets marknadsvärde samt hur handeln i aktien påverkas. Då tidigare svenska studier (på Stockholmsbörsen) inom området är få eller helt saknas så är förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom området.   Tidigare forskning, främst utförd på de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera välkänd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex.

Politisk marknadsföring är ur många perspektiv ett intressant ämne. I Sverige spenderade de sju riksdagspartierna officiellt sammanlagt 175 miljoner kronor vid valet 2006 på marknadsföring. Problematiken med partiers marknadsföring är att de saknar en produkt och det de säljer är deras värderingar. Det finns även en etisk problematik som gör att det finns många regleringar om vart partierna får marknadsföra sig. Det finns en hel del forskning på området, den mesta belyser dock amerikanska och brittiska förhållanden.

Sverige är ett land med hög datortäthet. Relationen mellan människa och dator ärdärför något som är essentiellt och påtagligt på arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvändaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappå ett optimalt sätt måste användaren också involvera sig själv i en språkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger på ett grafiskt användargränssnitt, där användareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgår från de hjälptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nämligen Windows 7. Syftet med undersökningenär att undersöka hur den hjälptext som är integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehåll till datoranvändaren.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvå alternativa redovisningsprinciper gällande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillägg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det här medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergällande aktuariella vinster och förluster. Tillägget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde närma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gällandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillämparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare är syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip från korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillämpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras på både kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien består av en granskning av 85 svenska börsbolags årsredovisningar.

ForskningsfrågaÄr det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden?SyfteGår det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen.TeoriTeorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig.

Under 2013 skedde det hittills största läckaget av hemliga dokument. Dessa avslöjanden detaljerar den hemliga övervakning som genomförs av bl.a. amerikanska underrättelsetjänsten NSA (National Security Agency). Offentliggörandet att stora IT-företag är delaktiga i denna övervakningen via samarbete med NSA har även framkommit. Förespråkare av särskilt öppen källkod ser massövervakningen som en inkräktan på den enskildes integritet.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingområdet har ställt krav på normgivarnaatt utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senasteåren har det uppmärksammats hur stor del av företagens leasade tillgångar som hamnarutanför balansräkningen. Problemet med dagens sätt att redovisa anses vara att företag kanutforma leasingavtal som leder till att de tillgångar och skulder som uppkommer i och medett leasingavtal inte aktiveras i balansräkningen. Detta påverkar jämförbarheten mellanföretag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestämde i december 2006 att detillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för varför IASB valt att starta engrundläggande omarbetning av IAS 17 ?Leasingavtal?.

Bakgrund och frågor: Goodwill är en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opålitlig. Warren Buffett beskrev posten år 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvärv. Tillgången bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansräkningar och är därför av betydande intresse förföretagens intressenter. Normsättarna IASB och FASB har båda utarbetat principbaseradestandards som vägledning för hur redovisning av tillgången bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.