Leasing - kan omarbetning av IAS 17 motiveras?
Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingområdet har ställt krav på normgivarnaatt utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senasteåren har det uppmärksammats hur stor del av företagens leasade tillgångar som hamnarutanför balansräkningen. Problemet med dagens sätt att redovisa anses vara att företag kanutforma leasingavtal som leder till att de tillgångar och skulder som uppkommer i och medett leasingavtal inte aktiveras i balansräkningen. Detta påverkar jämförbarheten mellanföretag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestämde i december 2006 att detillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för varför IASB valt att starta engrundläggande omarbetning av IAS 17 ?Leasingavtal?. Studien syftar även till att belysaproblematiken och den kritik som riktas mot den nuvarande standarden för att förstå varfören ny standard behövs.Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast se problematiken ur ettredovisningsperspektiv. Studien bygger på fyra intervjuer med svenska revisorer ochredovisningsspecialister varför den främst belyser vilka skäl till omarbetning av IAS 17 somexisterar i Sverige. Uppsatsens slutsats kan således inte tala för övriga Europa eller USA.Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra revisorer och redovisningsspecialisterfrån de fyra stora revisionsbyråerna valts som respondenter. Insamlad data som valts attanalysera kommer från intervjuer med utvalda respondenter. Från detta dras sedan parallellertill uppsatsens referensram, vilken främst består av tidigare forskning inom leasingområdet.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visar på att det inte finns någon kritik frånanvändarna mot den nuvarande standarden IAS 17. Kritiken kommer istället från IASBsjälva. Anledningen till omarbetning av standarden sker främst på grund av att IASB vill haen mer teoretisk fulländad standard, där ett liknande leasingavtal inte kan redovisas på tvåolika sätt. Även det harmoniseringsarbete som nu sker mellan IASB och FASB ligger tillgrund för omarbetningen.Förslag till vidare forskning: Då uppsatsen inte belyser problematiken från analytikersperspektiv skulle en sådan vinkling vara intressant för vidare forskning. Det skulle även varaintressant med en undersökning av hur kreditinstitut ställer sig till operationell leasing i deraskreditanalyser av företag. Vidare är det intressant att se hur den nya standarden utformas ochhur den påverkar företag, revisorer och analytiker.