Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog..

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

I Sverige pågår en process där allt fler människor betraktar sig som icke-religiösa och väljer att lämna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhällsutveckling är det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrågas i framtiden. Målet med denna uppsats är att undersöka vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för dessa platser och hur dessa principer påverkar önskvärd karaktär. Kyrkogården har traditionellt stått för värden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa värden är betydande för människan inte minst då hon bearbetar en förlust eller traumatisk händelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja människan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie där en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

Syftet med studien är att få en inblick i pedagogers uppfattningar kring de utagerande barnens agerande i förskolans miljö och vad som påverkar att barnen blir utagerande. I bakgrunden finns tidigare forskning som är gjord kring detta ämne. Vår kvalitativa studie gjordes med hjälp av fokusgruppsintervjuer i två arbetslag med tre pedagoger i varje arbetslag. Undersökningen gjordes i två olika kommuner. Vi intervjuade varje arbetslag en gång.

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011 Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning.