Uppsatsens syfte är att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lära känna. Vi frågar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den står för och varför de skapar den. För en ökad förståelse för ungdomarna vill vi se på frågan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fånga det centrala i deras värld för ökad förståelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, värderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbärande strukturer i gruppernas gemenskap.

Tidigare studier visar att svenska elever har svårt för generaliseringar och förståelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.Utifrån ett förtest utvaldes åtta elever till kvalitativa intervjuer, där eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmänt hade svårigheter med detta.

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag.

AbstractTitelEN STUDIE I MÄNNISKORS UPPFATTNINGAR OM BROTTFörfattare Gunes SuberogluKurs Examensarbete (master) i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vårtermin 2013Handledare Marie GrusellSidantal, ord 80, 35113Syfte Syftet är att undersöka människors uppfattningar om brott i två stadsdelar. Ett ytterligare syfte är att redogöra för om människor själva föreställer sig att brottsrapporteringar har någon betydelse för dessa.Metod Kvalitativa, semistrukturerade respondentintervjuer.Material Respondentintervjuer med tretton personer, varav sju personer som bor i stadsdelen Centrum och sex personer som bor i stadsdelen Örgryte.HuvudresultatDe huvudsakliga resultaten visar att respondenterna uppfattar ödsliga samt platser där ett stort antal människor befinner sig i som osäkra. Respondenterna uppfattar det även som att förorter är mer osäkra. Respondenterna har en bild av att yngre män är mer benägna att begå våldsbrott än andra grupper i samhället. Det empiriska materialet visar att respondenterna i både stadsdelarna uppger att de inte har läst om eller tittat på någon brottsrapportering som har skett i just det området de bor i.

Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå..

Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen..

Syftet med följande examensarbete är att kartlägga den verbala kommunikationens betydelse för undervisningen i matematik inom de tidigare skolåren. Idag är enskild räkning en vanligt förekommande undervisningsform som möter eleverna i skolan. Undervisningen bedrivs enligt inarbetade rutiner och få ställer sig frågan om detta är rätt väg att gå. En av baksidorna är att eleverna kan isoleras och fastna inom sitt eget tänkande. Matematik är ett språk som bygger på förståelse där ett moment kopplas till nästa.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville även belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar på vad ett fenomen uppfattas vara istället för vad fenomenet är. En uppfattning är enligt fenomenografin någonting som sällan är en företeelse för reflektion utan snarare något som finns i det undermedvetna.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.Frågeställningar som vi har arbetat med är:? Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?? Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker.Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 ? 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdensutformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig självasom utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförtsmed hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpå två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två ochfem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.