Uppsatsens syfte Àr att belysa begreppen utvÀrdering och vÀrde i utvÀrderingar kopplade till offentlig verksamhet. ForskningsfrÄgan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjÀnstemÀn och politiker begreppen utvÀrdering och vÀrde vid utvÀrdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrÄgan har brutits ned i tre frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­vÀrdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet vÀrde i en utvÀrdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvÀrdering att se till bakomliggande faktorer? Uppsatsens metod Àr en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgÄngen frÄn ett ideografiskt angreppssÀtt. Tre studier Àr genomförda; tvÄ öppna intervjustudier och en enkÀtstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkÀtstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram.

Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

Detta arbete behandlar en specifik typ av överbelastningsattack som blir allt mer populÀr. Dessa attacker utförs genom öppna relÀer med syftet att fÄ ut en avsevÀrt mycket högre effekt Àn den som annars Àr uppnÄbar. Granskning av attacker utförda genom tjÀnsterna DNS och NTP har utförts med syftet att ge en klar bild av hur allvarligt hotet Àr och Àven klargöra hur en systemadministratör kan sÀkra tjÀnsterna för att skydda bÄde sina egna och andras resurser. Resultaten av undersökningar visar att en attack utförd genom en DNS-tjÀnst ger under optimala förhÄllanden en amplifikationsfaktor av "102.4" och en attack genom en NTP-tjÀnst ger under optimala förhÄllanden en amplifikationsfaktor av "229.16". Resultaten visar Àven att problemet kan lösas helt eller delvis genom att begrÀnsa tillÄtna nÀtverk eller stÀnga av rekursion i DNS och kommandon i NTP..

Grov vÄrdslöshet spelar en stor roll inom skadestÄndsrÀtten dÄ detta Àr en förutsÀttning för att personskada skall kunna jÀmkas vid skadelidandes medverkan. OcksÄ inom försÀkringsrÀtten Àr begreppet viktigt vid försÀkringsgivarens regressrÀtt dÄ tredje man framkallat försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet. Om försÀkringstagaren framkallar försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet Àr försÀkringsgivaren fri frÄn ansvar utom vid livförsÀkring. Inom konsumentförsÀkringen kan ersÀttningen jÀmkas vid framkallande genom grov vÄrdslöshet dÄ ersÀttningen inte gÀller skadestÄnd. I förarbetena diskuteras inte mera ingÄende vad som menas med begreppet eller vem som kan tÀnkas vara grovt vÄrdslös annat Àn att vÄrdslösheten mÄste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Upptakten till vÄr studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades frÀmst vara ett Göteborgsfenomen dÀr ungdomar sysslade med utpressning, hot om vÄld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nÀstan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat pÄ en studie frÄn juridiska institutionen/Handels, Göteborg dÀr tvÄ studenter genomfört en enkÀt pÄ Lunarstorm dÀr de fick runt 80 000 svar. Detta kÀndes inte rimligt tyckte vi utan bestÀmde oss för att studera om medias rapportering stÀmde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.

Denna uppsats behandlar tvÄ olika strategier för hur skuldproblematiken, som idag Àr utbreddi mÄnga u-lÀnder, ska kunna lösas. VÀrldsbankens och IMFs strukturanpassningsprogram(SAP), med dess tyngd pÄ makroekonomisk stabilitet, beskrivs och analyseras. En slutsats Àratt SAP inte löst skuldproblematiken och att de dessutom medfört ett antal allvarligt negativasidoeffekter som pÄverkat mottagarlÀndernas kapacitet för framtida utveckling. För att rÄdabot pÄ detta har initiativ lett fram till att varje land ska utforma en egen utvecklingsstrategi(PRSP), för att uppnÄ bÀttre resultat. PRSPs ligger till grund för budgetstöd som diskuteras iuppsatsen och som Àr ett bidrag som gÄr rakt in i mottagarlandets statsbudget.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivÄ, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberÀttelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: RevisionsberÀttelsen ses som en kvalitetsstÀmpel för ett företag och en oren sÄdan Àr nÄgot mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning pÄstÄr att 50 procent av de företag som fÄtt en oren revisionsberÀttelse gÄr i konkurs inom fem Är. Motsvarande siffra för företag som inte fÄtt en oren Àr 20 procent. Eftersom en anmÀrkning i revisionsberÀttelsen anses vara allvarligt, Àr det av intresse att se nÀrmare pÄ dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberÀttelse samt hur det pÄverkar ett företag att ha en oren revisionsberÀttelse.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberÀttelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna Àr, samt att undersöka hur företagarna förhÄller sig till revisionsberÀttelsen i allmÀnhet och speciellt den orena.AvgrÀnsningar: Uppsatsen undersöker Ärsredovisningar frÄn 2003 i aktiebolag med fler Àn tre anstÀllda.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer Àn bankerna att etablerar sig pÄ den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sÀllan strÀcker sig över landets grÀnser. SmÄ banker inriktade mot specifika verksamheter ökade ocksÄ sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment frÄn storbankerna. Studien gÄr ut pÄ att se om det finns nÄgon tendens till att nischbankerna skulle vara pÄ vÀg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter.

Kvinnomisshandeln ökar stÀndigt och betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem. Syftet med vÄrt arbete Àr att försöka fÄ ett svar pÄ frÄgan: ?varför stannar hon kvar??. VÄr frÄgestÀllning Àr: Varför stannar en del kvinnor kvar hos mÀn som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens metodologi Àr kvantitativ.

Utredningen hade till syfte att undersöka hur arbetsdomstolen (AD) bedömde ett avskedande av en polisman till följd av illojalt handlande. Vid framstÀllningen av arbetet har en traditionell juridisk metod anvÀnts med tonvikt pÄ utfallen i AD. Polisens uppgift som offentligt organ Àr att beskydda medborgarnas fri- och rÀttigheter. Detta gör deras funktion i samhÀllet unik. Av utredningen framkom det att polisens egen personalansvarsnÀmnd (PAN) i första hand tar stÀllning till om en polisanstÀlld skall avskedas frÄn sin tjÀnst till följd av illojalt handlande.

Kvinnomisshandeln ökar stÀndigt och betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem. Syftet med vÄrt arbete Àr att försöka fÄ ett svar pÄ frÄgan: ?varför stannar hon kvar??. VÄr frÄgestÀllning Àr: Varför stannar en del kvinnor kvar hos mÀn som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens metodologi Àr kvantitativ.

Den första april 2005 trÀdde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsÀttas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar pÄ mÄlsÀgandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte Àndrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen vÄldtÀkt mot barn Àven i fall dÀr personer över 15 Är har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med nÄgon under 15 Är utan att nÄgot vÄld, otillbörligt tvÄng eller hot om vÄld föregÄtt den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillÀmpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillÀmpas bÄde pÄ fall dÀr den sexuella handlingen föregÄtts av nÄgon form av tvÄng och pÄ de fall dÀr den skett genom fullstÀndig frivillighet mellan offret och gÀrningsmannen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda pÄ hur unga mÀn (killar) förhÄller sig till detta. Vi ville ta reda pÄ hur de ser pÄ risken för att bli beroende pÄ ett negativt sÀtt av att spela dataspel. Ser killarna det som ett allvarligt problem och har de nÄgra strategier för att inte pÄverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i tvÄ fokusgrupper som bestod av fyra killar i varje grupp. Som grundlÀggande material för arbetet valde vi att anvÀnda oss av teorier om modernisering, stÀmpling, hyperverklighet och neutralisation.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Felmedicineringar inom somatisk slutenvÄrd Àr ett allvarligt hot mot patientsÀkerheten. LÀkemedelsbehandling Àr en central del av modern sjukvÄrd och ett viktigt ansvarsomrÄde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar patientsÀkerheten vid sjuksköterskans lÀkemedelshantering inom somatisk slutenvÄrd. Sjuksköterskans arbetsmiljö kan pÄ olika sÀtt antingen medverka till eller motverka patientsÀkerheten vid lÀkemedelhantering dÄ mÄnga faktorer interagerar i denna komplexa miljö och process. Denna litteraturstudie Àr deskriptiv med en systematisk ansats med avsikt att sammanstÀlla och lokalisera aktuell forskning. Via databassökningar pÄ PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats. Resultatet, som baseras pÄ tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk och multifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö Àr, och hur detta kan pÄverka patientsÀkerheten vid lÀkemedelshanteringen.