Sökresultat:
317 Uppsatser om Allvarligt fel i yrkesutövningen - Sida 3 av 22
Mobbning : en del av sjuksköterskors vardag?
Vuxenmobbning Àr ett allvarligt problem pÄ mÄnga arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet Àr ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi stÄr inför idag, bör det uppmÀrksammas. Syftet med studien Àr att titta pÄ relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vÄrden. Fokus ligger pÄ mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. FrÄgestÀllningarna besvarades via en enkÀtstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i VÀstra Götalands lÀn.
Ungdomsbrottslighet: varför begÄr ungdomar brott
Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.
Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism
Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen
f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste
decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats
av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att
anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens
implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess
implikationer.
Ansvar och disciplinering av psykiskt störda gÀrningsmÀn - En kvalitativ studie om upplevelser av en lagÀndring i brottsbalken
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och undersöka de motiv som lÄg bakom den nya lagÀndringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks Àven vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rÀttspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser pÄ framtiden. Forskning Àr kvalitativ och empirin bestÄr av förarbeten till lagÀndringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rÀttspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrÄgor lyder: Vilka motiv lÄg bakom lagÀndringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rÀttspsykiatrin lagÀndringen? I vilken utstrÀckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgÄngspunkterna Àr ifrÄn utilitarismen dÀr ansvar Àr det centrala begreppet, det andra begreppet som anvÀnds Àr disciplin som Àr hÀmtat ifrÄn och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgÄr ifrÄn de teman som kommit fram utifrÄn förarbetena; flexibilitet, straffvÀrde, vÄrdbehov, sjÀlvförvÄllande och temat framtiden har Àven valts att ha med.Resultatet visar pÄ att sjÀlvförvÄllat rus och avsaknaden av ett vÄrdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fÀngelsestraff istÀllet för rÀttspsykiatrisk vÄrd enligt mina informanter och en viktig del Àr att alla omstÀndigheter vÀgs samman och helhetsbedöms.
Medias rapportering om brott : En diskursteoretisk analys av nyhetsrapporteringen kring Riccardo Campogiani
Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani sÄ allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att fÄ en enormt stor massmedial uppmÀrksamhet. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur denna rapportering om hÀndelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benÀmnde de inblandade aktörerna samt hur allmÀnhetens reaktioner pÄ det intrÀffade kom att framstÀllas. Fokus ligger Àven pÄ vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.
Ekonomisk brottslighet - ett sÀtt att överleva? : En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen
Den ekonomiska brottsligheten Àr ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr stat och kommuner gÄr miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, dÀr det oftast Àr lÀtt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen Àr den bransch som Àr sÀrskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats Àr att mot bakgrund av avgjorda domar gÀllande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet Àr rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen Àr ett rationellt val..
Sjuksk?terskors erfarenheter av etisk stress : En litteratur?versikt
Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.
Kvinnomisshandel
I den hÀr rapporten beskriver vi utifrÄn litteratur och intervjuer vÄldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plÄgar henne. Vi redovisar Àven den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke pÄ vÄrt framtida yrke dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta mÄnga fall av vÄld i nÀra relation, sÄ var valet av Àmne tÀmligen lÀtt. Det Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tvÄ personer som Àr vÀl insatta i Àmnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framÄt till förmÄn för utsatta kvinnor.
Upplevelser av att vÀnta pÄ kranskÀrlsoperation: en litteraturstudie
I Sverige Àr hjÀrt- och kÀrlsjukdomar ett allvarligt och vanligt hÀlsoproblem. För att lindra symtom, förbÀttra livskvaliteten och i vissa fall förlÀnga livet hos dessa personer genomgÄr mÄnga en kranskÀrlsoperation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vÀnta pÄ kranskÀrlsoperation. Resultatet visar att personer som vÀntar pÄ kranskÀrlsoperation upplever sitt liv begrÀnsat pÄ grund av symtomen frÄn hjÀrt- och kÀrlsjukdomen.De kÀnde sig oroliga och rÀdda för att de inte skulle överleva vÀntetiden. De blev ensamma och isolerade pÄ grund av att de var tvungna att sluta med fritidsaktiviteter och att arbeta.
Kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer
Cancer och tumörsjukdomar Àr ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor Àr 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.
Vad beror ökningen av anmÀlda ekobrott pÄ?
Ă
r 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i mÄnga lÀnder. I Sverige finns det olika verksamheter som har sÀrskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem Àr Ekobrottsmyndigheten som varje Är genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lÄgkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i mÄnga branscher. AnmÀlningarna har ökat kraftigt de senaste Ären.
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.
KRISREAKTIONER OCH KRISHANTERING BLAND VĂ RDPERSONALEN
Att nÀstan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vÄrdpersonalen efter traumavÄrd vid en akutmottagning. En enkÀt anvÀndes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhÀndertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhÀndertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns pÄ arbetsplatsen men alla Àr inte nöjda.
?Jag förstÄr inte diagnosen. Jag Àr ju en jÀttesocial person!? : om psykoterapi vid antisocial personlighetsstörning. En litteraturstudie
Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaperman bör beakta hos personer med antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi,vad man kan förvÀnta sig vad gÀller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut ? patient.Slutsatsen Àr bl a att behandlingen Àr svÄr och krÀvande men inte omöjlig. Den sedan lÀngegÀngse uppfattningen att tillstÄndet Àr icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktigafaktorer att tÀnka pÄ Àr graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansenutvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla,framförallt utifrÄn att dessa patienter allvarligt skadar andra mÀnniskor men ocksÄ för att desjÀlva vÀxt upp under mycket svÄra förhÄllanden lyfts fram.
VÄldtÀktsmyter, synen pÄ vÄldtÀktsoffer samt sjukvÄrdspersonals bemötande av vÄldtÀktsoffer
VÄldtÀkt Àr ett allvarligt samhÀllsproblem, vÄldtÀkt Àr ett begrepp laddat av vÀrderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar pÄ bemötandet av vÄldtÀktsoffer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr vetenskapliga artiklar lÀstes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade pÄ att tilltron till vÄldtÀktsmyter var en stark faktor som pÄverkade synen pÄ vÄldtÀktsoffer. VÄldtÀktsmyterna som idag Àr vedertagna Àr desamma som bokstavligt talat var etablerade redan pÄ medeltiden.