Sök:

Sökresultat:

1221 Uppsatser om Allmänt vatten - Sida 66 av 82

Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen

Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.

TÀthet i timmerhus : orsaker till luftlÀckage genom vÀggar av liggtimmer och hur det pÄverkar ventilation och energianvÀndning

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

SÀttningar i sulfidjord: uppföljning och utvÀrdering av sÀttningars storlek och tidsförlopp, vÀg 760 i Norrbotten

Sulfidjord anses allmÀnt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmÀnhet Àr sulfidjord sÀttningsbenÀgen och krypsÀttningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas Àven som problematisk ur ett miljöperspektiv dÄ den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sÀttnings- och krypegenskaper utgör svÄra problem vid vÀg- och jÀrnvÀgsbyggnad dÀr stora mÀktigheter pÄ lösa sediment ofta pÄtrÀffas. Efter vÀg 760 i Norrbotten pÄtrÀffas just ett sÄdant omrÄde pÄ 660 meter med ca 10 meters mÀktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster lokalt och globalt : med exempel frÄn Ronneby kommuns grönstrukturplan

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Effekter av jordens egenskaper och kvÀvegödsling pÄ ekologiskt odlade trÀdgÄrdsblÄbÀr

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

Sovjetiska krigsfÄngar i Norge under Andra vÀrldskriget

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

GÄrdsmejeri för mese- och getosttillverkning

Bakgrunden till att jag valt detta Àmne för mitt examensarbete kommer frÄn mitt intresse för getter och gÄrdsmejeri. Det började redan i min barndom och har vuxit fram med tiden. Jag har jobbat med getter och tycker att de Àr underbara djur att jobba med. Min mÄlsÀttning Àr att bli getbonde med eget gÄrdsmejeri.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad man behöver tÀnka pÄ för att utforma ett gÄrdsmejeri som klarar kraven för att fÄ tillverka ostar till försÀljning.För att klara kraven pÄ gÄrdsmejerier Àr det viktigt att tÀnka pÄ hygien och renlighet. VÀggarna skall vara slÀta och tÀckta med ett ljust ytskikt.

GrönomrĂ„den som en strategi för hĂ„llbar utveckling. : En fallstudie av SkutskĂ€r i Älvkarleby kommun.

GrönomrĂ„den har en betydande del i mĂ€nniskors hĂ€lsa, bĂ„de fysiskt och psykiskt, och vikten av nĂ€rhet till grönomrĂ„den har lett till att Boverket satt upp riktlinjer pĂ„ 300 meter för bostadsnĂ€ra natur. NĂ€r mĂ€nniskor har tillgĂ„ng till grönomrĂ„den innebĂ€r det att mĂ€nniskor hĂ„ller sig friskare, bĂ„de fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning Ă€r ett allmĂ€nt intresse som leder till en förbĂ€ttrad folkhĂ€lsa. GrönomrĂ„den Ă€r en del av god livskvalitet för mĂ€nniskor och grönomrĂ„den kan fungera som en strategi för kommuner i att sĂ€kra en inflyttning av fler invĂ„nare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar pĂ„ orten SkutskĂ€r som Ă€r den största tĂ€torten i Älvkarleby kommun, och Ă€r belĂ€gen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om GĂ€vle.

Föryngring hos allmĂ€n dammussla (Anodonta anatina) vid Östads badplats

 Av Sveriges Ätta stormusselarter Àr tre (Margaritifera margaritifera, Unio crassus och Pseudanodonta complanata) hotade (Lundberg & Tapper 2005). Om de övriga fem Àr kunskapen knapp (Gustavsson 2007) men studier som har gjorts i bl.a. VÀstra Götalands lÀn tyder pÄ att det rÄder underskott av individer i de yngre Äldersklasserna och av juveniler i musselpopulationerna. Detta kan leda till att musselpopulationer kommer att dö ut (Bergengren & Lundberg 2008). Faktorer som stör musslorna och som gör att de minskar i antal Àr bl.a.

En lyster och lustiger dans : Studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmÀrks av en positiv laddning. GlÀdje och lekfullhet förknippas gÄng pÄ gÄng med dans i Fröding dikter, och dansen har Àven ett nÀra förhÄllande till musik, fest och lek. Just glÀdjen kan sÀgas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart nÄgra fÄ undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara nÄgot som Gustaf Fröding vÀrderade högt, vilket jag pekat pÄ genom att ÄskÄdliggöra hur skalden anvÀnder sig av dansen som ett karaktÀriserande drag hos hans fiktiva personer. Det Àr dock inte enbart mÀnniskor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan fÄ denna egenskap.

Risker med momsfördelningstal, Risks concerning VAT-sharing keys

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

Fastighetsbildningens betydelse för skyddet av fiskevÄrden : Med fokus pÄ förhÄllandena i GÀvleborgs och Dalarnas lÀn

Vid en lantmÀteriförrÀttning ska förrÀttningslantmÀtaren ta hÀnsyn till ett antal villkor för att fÄ lov att göra en förÀndring i fastighetsindelningen dÀr fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara pÄ land, utan dess grÀnser kan vara belÀgna helt eller delvis i vatten. UtgÄngspunkten Àr att fisket ska höra till fastighetens vattenomrÄde. Detta vattenomrÄde kan Àgas dels ihop med det egna vattnet, dels sÄ kan det vara samfÀllt med flera andra fastigheter. Fisket kan Àven i sig utgöra en egen fastighet.

Transienta effekter under Lugeon-tester i borrhÄl

Hydrogeologiska tester av borrhÄl har lÀnge varit en viktig metod för att estimera sprickigt bergs hydrogeologiska parametrar sÄsom transmissivitet och magasinskoefficient. Lugeon-tester Àr borrhÄlstester dÀr vatten injekteras i en sektion under konstant tryck som höjs och sÀnks i steg. UtvÀrderingen av testet kan ge information om flödet i de vattenledande sprickorna Àr turbulent eller laminÀrt samt om det uppstÄr nÄgra geomekaniska effekter, sÄsom elastisk vidgning av sprickor under testets gÄng. De ekvationer som rutinmÀssigt anvÀnds för utvÀrdering av testet förutsÀtter stationÀrt flöde och tryck i slutet pÄ varje trycksteg, förhÄllanden som sÀllan Äterfinns i verkligheten. Antagandet om stationaritet tros ge en felaktig utvÀrdering av testet och dÀrför har konsultföretaget Geosigma tagit fram en transient numerisk modell som beskriver Lugeon?tester och som kan anvÀndas för utvÀrdering av testet.Modellen har i detta examensarbete anvÀnts för att utvÀrdera Lugeon-tester utförda i RönnskÀr av Geosigma, men ocksÄ Lugeon-tester utförda av författaren i Uppsala.

Dagvatten i Solna: FöroreningskÀllor och en studie av dagvattnets sammansÀttning i tre stadsdelar

Solna Àr till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt pÄ ytvattenomrÄden. Vattenmiljöerna Àr pÄverkade av föroreningar frÄn trafik, bostadsomrÄden, centrumomrÄden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvÀndningsomrÄden. Denna pÄverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan ocksÄ av verksamheter inom angrÀnsande kommuner. DÀrför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala pÄverkan pÄ sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa gÄr mot en utveckling dÀr kommungrÀnserna inte styr miljöarbetet.

Förslag pÄ utrustning till första rÀddningsenhet inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbund för att hantera en kemikalieolycka

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->