Sök:

Sökresultat:

141 Uppsatser om Allmänna transportmedel - Sida 8 av 10

MervÀrde som konkurrensmedel inom Svenska fjÀllvÀrlden : En fallstudie av Lindvallen och Idre FjÀll

En av de största nÀringarna i Sverige Àr turismbranschen. Turismen omsÀtter Ärligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera pÄ semestrar och aktiviteter. Individen har Àven börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lÀttare att förflytta sig dÄ nÀtverk med transportmedel ökat.

Östersjörederiernas marknadsföringsstrategier : en studie om Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB

Turismaktiviteter till havs har kommit att fÄ ett ökat intresse de senaste Ären, dÀr mÀnniskor har upptÀckt fördelen med kryssningsfÀrjor som transportmedel. De erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter och upplevelser ombord, som bÄde privat- och affÀrsresenÀrer kan ta del av. Detta omfattar flera kundgrupper med olika behov, vilket innebÀr att rederierna mÄste uppfylla kundernas förvÀntningar och vad de efterfrÄgar. I nulÀget finns det en bred konkurrens pÄ marknaden, dÀr de olika aktörerna försöker skapa en egen nisch genom olika marknadsföringsstrategier i syfte att skapa lÄngsiktiga relationer.Syftet med vÄr studie Àr att utreda hur Stockholms tre största rederier, Tallink Silja AB, Viking Line AB och Birka Cruises AB, arbetar för att behÄlla och vÄrda sina befintliga resenÀrer, samt vilka strategier som anvÀnds för att nÄ nya kundsegment. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn kundens perspektiv för att undersöka hur de förhÄller sig till företagens produkter och tjÀnster.

Utveckling av redskap för tillverkning av majsmjöl i Muthumba

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framstÀllning av majsmjöl, tÀnkt att anvÀndas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingslÀnder. ProblemomrÄdet som projektet har fokuserat pÄ; framstÀllning av majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. ProblemomrÄdet valdes eftersom det Àr ett viktigt omrÄde, dÄ 50 procent av mÀnniskornas kaloriintag i Malawi bestÄr av majs. MÄlgruppen för projektet Àr kvinnorna i byn Muthumba, som framstÀller majsmjölet idag.

Vad vÀljer du? En undersökning av beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att skapa hÄllbara transportsystem

MÀnniskors transportvanor skapar idag tillsammans med andra faktorer ohÄllbara transportsystem. Jordens befolkning anvÀnder fÀrdmedel som förbrukar icke förnybar energi i allt större utstrÀckning, vilket skapar transportsystem som inte Àr hÄllbara. Dessa faktorer medför en stor miljöpÄverkan pÄ vÄr jord och om vi fortsÀtter pÄ samma sÀtt som de senaste 60 Ären belastas jordens kretslopp allt mer, för att slutligen upphöra att fungera.Infrastrukturen idag motsvarar de behov och krav mÀnniskor har pÄ sin transportmiljö och dessa vanor bygger till stor del pÄ vÄr historiska tradition av transport. Denna historiska tradition motsvarar inte ett lÄngsiktigt tÀnkande. De beteenden och levnadsvanor vi har idag pÄverkar kommande generationers livsmiljö, vilken kommer att Àventyras om vi fortsÀtter pÄ samma sÀtt.

En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Att resa hÄllbart pÄ utlandssemestern - hur svÄrt kan det va'? : En studie om medias skildringar kring (o)hÄllbart semesterresande och dess potential att inverka pÄ unga resenÀrers kunskaper, attityder och vanor

HÄllbart semesterresande Àr en utmaning med flera dimensioner. PÄ systemnivÄ finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och pÄ individnivÄ handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförÀndring. Men ytterligare en utmaning kan sÀgas finnas, och det pÄ samhÀllsnivÄ. Det handlar dÄ om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhÀllet formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts pÄ den sistnÀmnda utmaningen, med media i fokus.Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för mÄnga turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövÀnliga livsstilar och konsumentbeteenden.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Att kommunicera produkter med högt engagemang : Hur det nyetablerade bÄtföretaget Strand Craft Sweden AB kan nÄ ut pÄ marknaden

Detta arbete inleds med att berÀtta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade bÄtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de pÄ bÀsta sÀtt kunde ta sig ut pÄ marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. ProblemstÀllningen skall besvaras av de tre frÄgorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.För att svara pÄ dessa frÄgor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som krÀver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgÀngliga för företaget att anvÀnda i sin marknadsföring. Dessa bÄda faktorer jÀmfördes för att fÄ reda pÄ vilka av verktygen som kan anses lÀmpliga att anvÀnda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.NÀr vi fÄtt fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansÄgs som lÀmpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju bÄtÀgare i Sverige för att se hur de agerar nÀr de gör inköp av den hÀr storleken. BÄtÀgarna fick dessutom svara pÄ frÄgor om vad de hade för Äsikter om Strand Crafts varumÀrke och bÄtar.UtifrÄn respondenternas svar fick vi reda pÄ att de idag har sina bÄtar till helt olika ÀndamÄl. NÄgra har bÄten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan pÄ landet, men gemensamt för alla Àr att bÄten Àven ses som ett nöjesobjekt.

Sjuksköterskors upplevelser av bemötande av anhöriga vid ett akut omhÀndertagande : en kvalitativ studie

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Principer och riktlinjer för attraktivare tÄgpendling : analys av StationssamhÀllet Vinslöv

Arbetet handlar om stationssamhÀllet Vinslöv som stÄr inför en förÀndring. FörÀndringen innebÀr att det kommer ske en försÀmring av kollektivtrafikens utbud. I dagslÀget erbjuds bÄde buss- och tÄgtrafik, men inom en snar framtid kommer tÄget att utgöra enda möjligheten. Problematiken kring kollektivtrafiken har stort inflytande pÄ studien och var ocksÄ utgÄngspunkt till valet av Vinslöv. JÀrnvÀgen Àr Äterigen i fokus i samhÀllsplaneringen och Trafikverket har framstÀllt mÄnga genomarbetade dokument för att försÀkra sig om att jÀrnvÀgen utvecklas till ett hÄllbart, sÀkert och smidigt transportmedel. Det finns ocksÄ mÄl pÄ nationell nivÄ som mÄste uppfyllas nÀr det gÀller tÄgtrafiken. Detta arbete ger en sammanfattande bild av den problematik och de regler som finns utmed jÀrnvÀgen.

Samband mellan transportsÀtt vid hembesök och belastningsbesvÀr hos personal inom hemtjÀnst och hemsjukvÄrd

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Hur ryttarens vikt pÄverkar graden av anstrÀngning i tölt pÄ IslandshÀst

IslandshÀsten med en mankhöjd pÄ ca 125-145 cm Àr en förhÄllandevis liten hÀstras jÀmfört med andra ridhÀstar som arabiskt fullblod pÄ ca 150 cm, svenska varmblodet pÄ ca 165 cm och engelska fullblodet pÄ ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids IslandshÀsten av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gÀller vilken storlek ridhÀsten har. PÄ Island har IslandshÀsten anvÀnts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts Àr att mÄnga stora och Àven tunga ryttare rider pÄ en förhÄllandevis liten hÀst.

Korttidsprediktering av restider med Holt-Winters metod

Trafiken pÄ vÄra vÀgar ökar stadigt och det finns inga tecken pÄ att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebÀr en mÀngd problem sÄsom ökat buller, mer utslÀpp och ökad trÀngsel. En lösning pÄ trafikproblemen Àr att utnyttja de befintliga vÀgarnas kapacitet pÄ ett bÀttre sÀtt. Genom att fÄ bilisterna att vÀlja alternativa vÀgar, resa pÄ andra tidpunkter eller vÀlja alternativa transportmedel kan trÀngseln pÄ vÄra vÀgar minska och dÀrmed minskar ocksÄ utslÀpp och buller. Ett sÀtt att pÄverka bilisterna Àr genom att förmedla information om, exempelvis, rÄdande trafikförhÄllande och alternativa resvÀgar.

Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?

De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->