Sök:

Sökresultat:

145 Uppsatser om Allmänna transportmedel - Sida 9 av 10

Samband mellan transportsÀtt vid hembesök och belastningsbesvÀr hos personal inom hemtjÀnst och hemsjukvÄrd

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Hur ryttarens vikt pÄverkar graden av anstrÀngning i tölt pÄ IslandshÀst

IslandshÀsten med en mankhöjd pÄ ca 125-145 cm Àr en förhÄllandevis liten hÀstras jÀmfört med andra ridhÀstar som arabiskt fullblod pÄ ca 150 cm, svenska varmblodet pÄ ca 165 cm och engelska fullblodet pÄ ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids IslandshÀsten av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gÀller vilken storlek ridhÀsten har. PÄ Island har IslandshÀsten anvÀnts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts Àr att mÄnga stora och Àven tunga ryttare rider pÄ en förhÄllandevis liten hÀst.

Korttidsprediktering av restider med Holt-Winters metod

Trafiken pÄ vÄra vÀgar ökar stadigt och det finns inga tecken pÄ att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebÀr en mÀngd problem sÄsom ökat buller, mer utslÀpp och ökad trÀngsel. En lösning pÄ trafikproblemen Àr att utnyttja de befintliga vÀgarnas kapacitet pÄ ett bÀttre sÀtt. Genom att fÄ bilisterna att vÀlja alternativa vÀgar, resa pÄ andra tidpunkter eller vÀlja alternativa transportmedel kan trÀngseln pÄ vÄra vÀgar minska och dÀrmed minskar ocksÄ utslÀpp och buller. Ett sÀtt att pÄverka bilisterna Àr genom att förmedla information om, exempelvis, rÄdande trafikförhÄllande och alternativa resvÀgar.

Cykeln som en del av hÄllbar stadsutveckling : varför & hur?

De ökade globala utslÀppen av koldioxid och andra vÀxthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förÀndra planetens klimat. Dessa klimatförÀndringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivÄhöjning och förÀndringar i ekosystem vilket fÄr allvarliga konsekvenser för mÄnga mÀnniskor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hÄllbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten frÄn 1987 innebÀr att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hÄllbar utveckling bland annat pÄ stÀders utveckling, dÀrmed tillsattes Delegationen för hÄllbar stadsutveckling. Under fyra Ärs tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för lÄngsiktigt hÄllbara stadsmiljöer med minimerad klimatpÄverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer Àr ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. Idag Àr mÄnga stÀder glest bebyggda pÄ grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intÄg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i stÀderna som gör mÄnga beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Longboard som elektriskt transportmedel

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

JÀrnvÀgsnÀra gestaltning - med fokus pÄ Tyringe stationsomrÄde

Det hÀr arbetet handlar om jÀrnvÀgsnÀra gestaltning. I samhÀllet harinstÀllningen till jÀrnvÀgen och dennas omgivningar vÀxlat frÄn attligga i fokus under slutet pÄ 1800- och början pÄ 1900-talet till atthamna i skymundan pÄ 1960-talet pÄ grund av bilens framgÄngar.Under denna tid sparades det in mycket pÄ jÀrnvÀgen vilket har sattsina spÄr Ànda fram tills idag. I planeringen för framtiden Àr jÀrnvÀgenÄterigen aktuell att diskutera, nu som en viktig del i uppfyllandet av Dettransportpolitiska mÄlet .För att uppnÄ det nÀmnda mÄlet mÄste tÄgtrafiken bli en naturligaredel av ett ökat kollektivt resande. TÄgtrafiken Àr idag marknadsstyrdoch det Àr dÀrför viktigt att sÀtta resenÀrens upplevelse i fokus, föratt kunna förbÀttra tÄgtrafiken och för att göra jÀrnvÀgen till ett merattraktivt och anvÀndbart transportmedel.MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslagsom förbÀttrar upplevelsen av omgivningen lÀngs med jÀrnvÀgsspÄreti Tyringe, belÀget i norra SkÄne, med fokus pÄ ett mer detaljeratförslag till förÀndring av Tyringe stationsomrÄde. Syftet Àr attmed hjÀlp av gestaltningsförslaget undersöka problematiken kringjÀrnvÀgsarkitektur, för att dÀr kunna skapa en attraktivare upplevelseför tÄgresenÀrer, förbÀttra ortens kvalitéer och bidra till uppfyllandetav transportpolitiska mÄl.

PÄverkande faktorer i val av dagligvarubutik : En kartlÀggning av handelsmönstret hos studenter vid UmeÄ Universitet

Nya bÀttre transportmedel och sÀtt att kommunicera gör att vÀrlden krymper, konkurrensen hÄrdnar och detta tvingar företag att fokusera pÄ kunderna. Dagens företag mÄste veta vad deras kunder vÀrdesÀtter och det har gett begreppet kundvÀrd en ny och viktigare betydelse. En bransch dÀr konkurrensen hÄrdnat de senaste Ären, pÄ grund av bland annat avregleringar, Àr flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera Àr flygplatserna. Flygplatser var en gÄng i tiden enbart platser dÀr mÀnniskor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

DÄ kÀnner man, det hÀr Àr ju min flygplats : En undersökning av kundvÀrde pÄ UmeÄ City Airport (LFV)

Nya bÀttre transportmedel och sÀtt att kommunicera gör att vÀrlden krymper, konkurrensen hÄrdnar och detta tvingar företag att fokusera pÄ kunderna. Dagens företag mÄste veta vad deras kunder vÀrdesÀtter och det har gett begreppet kundvÀrd en ny och viktigare betydelse. En bransch dÀr konkurrensen hÄrdnat de senaste Ären, pÄ grund av bland annat avregleringar, Àr flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera Àr flygplatserna. Flygplatser var en gÄng i tiden enbart platser dÀr mÀnniskor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

Longboard som elektriskt transportmedel - Utveckling och tillverkning av nytt transportsÀtt

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

HÄllbar utveckling av transportsystem : en studie av hur Mobility Management implementerats i Lunds kommun

Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

Hur bodde din banan? : En kvalitativ studie om konsumenters attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö

Att den rika vÀstvÀrlden mÄste behÀrska sin konsumtion Àr ett synsÀtt som har fÄtt stort genomslag. Miljöproblemen vÀxer och arbetare utnyttjas runt om i vÀrlden. NÀr frÄgor om hÄllbarhet uppmÀrksammas alltmer, fÄr Àven etisk konsumtion ökad uppmÀrksamhet. Samtidigt som efterfrÄgan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmÀrksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrÄgar mer information att grunda sina etiska val pÄ sÄ dömer de lÀtt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sÀtt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

Centrum och handel : MÄl och förslag för centrum vid regementsomrÄdet i BorÄs

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

Centrum och handel - MÄl och förslag för centrum vid regementsomrÄdet i BorÄs

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

AvgÄng Raus : en ny station i södra Helsingborg

Helsingborgs stad Àr en stationstÀt kommun. Utmed tre jÀrnvÀgslinjer finns inte mindre Àn tio lokaltÄgstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan Àr att lokalisera bebyggelse i stationsnÀra lÀgen för att skapa en flerkÀrnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tÀtorten. Behov och önskemÄl om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, Àr ett av de önskade stationslÀgena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anlÀggandet av VÀstkustbanan skapades Äterigen förutsÀttningar för en station.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->