Sökresultat:
141 Uppsatser om Allmänna transportmedel - Sida 7 av 10
Faktorer som pÄverkar val av dagligvarubutik : En kartlÀggning av studenters inköpsprofil
I denna uppsats har vi genomfört en kvantitativ studie bland studenter för att kartlÀgga deras inköpsprofil. Studenter Àr intressanta ur den aspekten att deras hushÄll kan sÀgas representera den typ av smÄ- eller ensamhushÄll som vi ser en snabb ökning i antal av i Sverige idag samt för att de utgör en av de konsumentgrupper som ofta har begrÀnsade ekonomiska resurser. Syftet var, förutom att identifiera de faktorer som har betydelse för studenterna i vÄr urvalsgrupps val av butik, Àven att jÀmföra vÄr urvalsgrupp med konsumenter generellt samt att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan könen. Undersökningen utfördes vid Stockholms Universitet vid tre olika tillfÀllen och datainsamlingsmetoden som anvÀndes var en enkÀt som studenterna fick fylla i. VÄr undersökning visade att nÀrheten till butik, lÄga priser, vana samt ett brett sortiment/utbud av varor var bland de viktigaste faktorerna för vÄra respondenter av bÄda könen, nÀr det gÀller att utföra dagligvaruinköp vilket överensstÀmmer vÀl med sekundÀrdata.
GrÄbergtransport: en studie av transportlösningar för Kiirunavaaras grÄberg
LKAB Àr en av vÀrldens ledande producenter av högförÀdlade jÀrnmalmsprodukter och en vÀxande leverantör av industrimineraler. För nÀrvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och Àr vÀrldens största jÀrnmalmsgruva under jord. Den bestÄr av en strÀcka som ungefÀr motsvarar avstÄndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrÄn matsalar, kontor, personalutrymme till verkstÀder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.
WaterCycle
I mitt examensprojekt har jag utgÄtt ifrÄn hÄllbar utveckling och mÀnniskan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag anvÀnder transportmedel som flyg, buss eller tÄg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpÄverkan, sÄ pÄverkas alltid miljön negativt av dessa fÀrdsÀtt. Det hÄllbaraste sÀttet att resa pÄ Àr dÀrför till fots. Min mÄlgrupp i det hÀr projektet blev dÄ naturligt friluftsutövare som inte anvÀnder sig av dessa miljöbelastande fÀrdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att pÄverka genom produktens utformning Àr att göra den mer unik.
Stadens struktur och pendlande miljöpÄverkan : En kvantitativ studie om betydelsen av stadens fysiska och sociala struktur för miljöpÄverkan i vardagsresor
SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.
Effektivisering av materialflöde : FrÄn plockning i lager till lastat transportmedel
Det första steget i produktionskedjan för trÀvaror Àr skördaren vars uppgift Àr att avverka och sönderdela trÀd. Sönderdelningen till stockar baseras pÄ sÄgverkens bestÀllning som innehÄller information om önskad lÀngd och diameter. DiametermÀtning i skördare genomförs idag med berörande teknik som i takt med att kraven för trÀproduktion ökar kommer vara tvungen att förbÀttras alternativt bytas ut.I tidigare studier har beröringsfri diametermÀtning med lasertriangulering genomförts som visar att en ökad mÀtnoggrannhet gÄr att uppnÄ, men att robustheten för ett sÄdant system mÄste öka för att kunna anvÀndas i praktiken. I studierna föreslÄs förbÀttring av mÀtsystemets algoritm som ett naturligt nÀsta steg för att öka robustheten.I detta examensarbete utvecklas en algoritm som med mÀtdata frÄn det ovan nÀmnda systemet strÀvar efter att göra en robust diametermÀtning. I algoritmen löses tvÄ delproblem dÀr det första Àr att identifiera bra mÀtdata genom sökning och eliminering av extremvÀrden och det andra Àr att anpassa en trÀdmodell för att utifrÄn denna berÀkna diametern.
Avvisade bilder inom konventionell r?ntgen: R?ntgensjuksk?terskans kompetens och roll
Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.
SJUKSK?TERSKANS ARBETSMILJ? OCH DESS P?VERKAN P? PATIENTS?KERHETEN. En litteratur?versikt
Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r
sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r
dessutom en etisk och juridisk skyldighet.
Kundinvolvering : En studie av Karlstad Airport
Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belÀgen cirka 18 kilometer nordvÀst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt Àgda Luftfartsverket (LFV) som Àven ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljÀrflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen Àven i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna gÄr till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.Som mÄnga andra svenska flygplatser kÀnner Karlstad Airport av konkurrensen frÄn andra transportmedel. PÄ grund av detta problem vill LFV finna nya sÀtt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder.
Design av pÄbyggnadssats för elcykelkonvertering
Detta examensarbete behandlar utformning av en pÄbyggnadssats för elcykelkonvertering för företaget Tripudium. Företaget utvecklar en pÄbyggnadssats för elcykelkonvertering vilket innebÀr en tillÀggsapplikation som tillÄter omvandling av en vanlig cykel till en cykel/elcykelhybrid. Förenklat innebÀr detta att produkten monteras pÄ en vanlig cykel och tillhandahÄller extra trampkraft vid behov. Miljömedvetenheten har ökat markant de senaste Ären och allt fler ser över hur deras beteende pÄverkar miljön vilket har lett till en ökad efterfrÄgan för miljövÀnliga alternativ. Att cykla Àr ett av de vanligaste transportsÀtten och mÄnga associerar nog cykling som ett snabbt, smidigt och framförallt miljövÀnligt sÀtt att fÀrdas.
Geografisk TillgÀnglighet i HÀlsovalet GÀvleborg
En metod för nÀromrÄdesindelning i HÀlsovalet GÀvleborgs skapas och beskrivs i detta arbete. Indelningen av nÀromrÄdena bör vara objektiva och ta hÀnsyn till patientens bÀsta. Detta arbete syftar till att skapa alternativa indelningar av nÀromrÄdena i HÀlsovalet GÀvleborg och det syftar Àven pÄ att undersöka olika tillgÀnglighetsparametrars pÄverkan. Resultatet ska sedan kunna anvÀndas för att jÀmföras med dagens nÀromrÄden som Àr inriktade mot vÄrdgivarna.GÀvleborg Àr utsett som studieomrÄde eftersom de tillÀmpar aktiv revidering av nÀromrÄdena samt den ojÀmna fördelning av invÄnare i stÀderna och i glesbygden som kan bidra till att indelningarna av nÀromrÄdena blir mer komplexa.I denna studie anvÀnds tvÄ olika typer av nÀtverksanalys, kortaste vÀgen och ruttplanering. Referenssystemet som har anvÀnts Àr SWEREF99.
Djurskydd och djurvĂ€lfĂ€rd pĂ„ slakttransporterav nötkreatur vid ett slakteri i Ăstergötland : bedömning utifrĂ„n djurskyddskontroller ochintervjuer av djurtransportörer
Syftet med denna uppsats var att studera djurvĂ€lfĂ€rden pĂ„ inkommande slakttransporter vidett slakteri i Ăstergötland samt att undersöka om lagstadgade krav efterföljs pĂ„ dessa. Datasamlades in genom att tillsammans med LĂ€nsstyrelsen i Ăstergötlands lĂ€n utföradjurskyddskontroller vid avlastningen pĂ„ slaktanlĂ€ggningen under tvĂ„ dagar i april 2010.Som bedömningsunderlag hade en checklista med fokus pĂ„ djuren, transportmedlet ochdokumentationen utformats.Att bedöma vĂ€lfĂ€rd Ă€r subjektivt, dĂ€rför utgjordes flertalet av checklistans kontrollpunkterav lagstadgade krav. Dessa krav Ă€r satta till miniminivĂ„ och allt annat under deras grĂ€ns Ă€rinte ett acceptabelt djurskydd eller djurvĂ€lfĂ€rd. För att fĂ„ en bredare bild lades vissaparametrar till efter vad tidigare studier och litteratur pĂ„visar som vĂ€lfĂ€rdsproblem vidtransporter av nötkreatur. För att fĂ„ med en annan synvinkel telefonintervjuades Ă€vendjurtransportörerna kring frĂ„gor rörande djurvĂ€lfĂ€rd och svĂ„righeter i yrket.Resultatet visade pĂ„ vissa brister av varierande allvarlighetsgrad och inverkan pĂ„djurvĂ€lfĂ€rden.
En rumslig GIS-analys avgrönomrÄden i Stockholm : TillgÄng och konsekvenser av en pÄgÄendeurbanisering
NĂ€r urbaniseringen ökar i vĂ€rlden och mĂ€nniskor i allt högre grad flyttar till stĂ€der, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. GrönomrĂ„den har positiva effekterinte bara pĂ„ mĂ€nniskor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har Ă€ven positivaeffekter pĂ„ djur- och vĂ€xtliv och bidrar till att motverka den uppvĂ€rmning som sker i stĂ€der. DetrĂ„der en vetenskaplig konsensus om att grönomrĂ„dens fördelar övervĂ€ger nackdelarna,framförallt synsĂ€ttet att grönomrĂ„den ses som mark dĂ€r potentiell urban nĂ€rvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönomrĂ„den.Stockholm Ă€r Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar pĂ„ att dettaförhĂ„llande kommer att hĂ„lla i sig och Stockholm kommer att fortsĂ€tta att vĂ€xa för varje Ă„r.Detta gör att staden behöver bygga bostĂ€der och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att pĂ„verka de urbana grönomrĂ„dena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgĂ€ngligheten till tvĂ„ grönomrĂ„den i Stockholms lĂ€n, Stora Ursvikoch Ă
rstafÀltet.
TrÀngselskatten i Göteborg - PÄverkan pÄ befolkningen i Partille kommun med utgÄngspunkt frÄn inkomst
Dagens samhÀlle Àr vÀldigt geografiskt utspritt, dÀr bilen har en stor betydelse för mÀnniskors höga tillgÀnglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgÄngen, framförallt för personer med begrÀnsad möjlighet att öka sina transportkostnader. SÀrskilt Àr det mÀnniskor med lÀgre inkomst som anses bli den grupp som fÄr dra ner pÄ sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel Àr kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, dÀr man kan fÄ svÄrigheter att fÄ ihop vardagslivet, bÄde tids- och rumsligt. SvÄrigheten med att fÄ ihop vardagslivet pÄ detta sÀtt, tvingas mÀnniskor dra ner pÄ sitt deltagande i samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om och hur införandet av trÀngselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har pÄverkat mÀnniskor med olika inkomstnivÄer, bÄde deras instÀllning till skatten och resvanor.
Strategier mot urban sprawl i svenska stÀder : En fallstudie av Ätta svenska kommuners arbete
Urban sprawl Àr ett problem i hela vÀrlden. Ekonomi, hÀlsa, miljö och jordbruksmark Àr nÄgra saker som stadsutbredningen har effekter pÄ (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra vÀrldskriget nÀr möjligheter till billiga bolÄn skapades. Detta gjorde att fler mÀnniskor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och anvÀndandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra vÀrldskriget dÄ bilismen ökade Àven hÀr.
Resandets miljöpÄverkan - ett etiskt dilemma
Problem: Klimatdebatten skapar frÄgestÀllningar kring hur resenÀrer stÀller sig till turismresandets negativa miljöpÄverkan. Vi undersöker hur resenÀrer reagerar pÄ klimatförÀndringens problematik, deras agerande vid konsumtion av resor samt ansvarskÀnsla inför turismresandets konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om resenÀrers attityder till hur transporter inom turismnÀringen pÄverkar miljön samt att belysa resenÀrers instÀllning till individuellt respektive kollektivt ansvar kring resandets miljöpÄverkan. Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi anvÀnt en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av fokusgrupper dÄ metoden söker förstÄelse för mÀnniskors sÀtt att resonera och reagera i gruppsammanhang.