BYGGmax har varit verksamt sedan 1993 och har pÄ senare Är blivit en stark aktör pÄ den svenska Gör-Det-SjÀlv marknaden. BYGGmax har Ànda sedan starten fokuserat pÄ lÄga priser genom att hÄlla nere kostnaderna. De har ett brett men standardiserat utbud av varor, vilket innebÀr att om man vill ha specialartiklar sÄ blir man hÀnvisade till de övriga byggvaruhusen. Denna strategi ger nöjda kunder men ocksa en prismedvetenhet eftersom kunderna först besöker BYGGmax och ser deras priser, och gÄr sedan eventuellt in i den dyrare konkurrentens butik och ser de högre priserna. Den lyckade strategin har gjort att BYGGmax pÄ senare Är vuxit kraftigt, bara under 2006 har 8 nya butiker öppnat, och en expansion in i Norge beslutats.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS Àr hur vÀrdering av förvaltningsfastigheter ska gÄ till. Tidigare redovisades dessa utifrÄn anskaffningsvÀrde medan företag efter införandet av IFRS nu Àven kan vÀlja att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde enligt IAS 40. DÄ företag vÀljer att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde ger detta upphov till realiserade och orealiserade vÀrdeförÀndringar, vilka ska redovisas över resultatrÀkningen. Problematiken med detta ligger i att Ärets resultat pÄverkas av vÀrdeförÀndringar som Àr av en ren redovisningsteknisk natur vilka Àven Àr tillÄtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser Àr dÀrför att företag vÀljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt pÄ lÄng sikt.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

För att skapa ett bÀttre och effektivare arbetssÀtt i branschen har en ny samarbetsform tagits fram. Denna samarbetsform kallas partnering och innebÀr i stora drag endast ett mer strukturerat sÀtt att arbeta. HuvudmÄlet Àr att skapa ett förhÄllande dÀr parterna arbetar tillsammans mot gemensamma mÄl. Genom att fördela bÄde risker och vinster mellan varandra skapas en ömsesidig vilja att effektivisera underhÄllet. Partnering Àr ingen ny entreprenadform utan ett nytt sÀtt arbeta.

De hyresrÀttsliga reglerna innehÄller strÀnga skyddsregler för lokalhyresgÀster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgÀst rÀtt till ersÀttning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgÄ nÀr uppsÀgningen anses obefogad. HyresgÀsten skall alltsÄ ekonomiskt sÀttas i en position som om uppsÀgningen inte Àgt rum.BerÀkning av ersÀttning för hinder eller intrÄng i nÀringsverksamhet, sÄ kallad rörelseskada, vid obefogad uppsÀgning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB.

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

UmeÄ Energi AB förser majoriteten av UmeÄ kommun med fjÀrrvÀrme. I det centrala fjÀrrvÀrmenÀtet finns tvÄ stycken kraftvÀrmeverk som producerar bÄde vÀrme och el av avfall, DÄva 1, respektive biobrÀnslen i form av trÀflis och torv, DÄva 2.KraftvÀrmeverk fÄr i regel en bÀttre elverkningsgrad om fjÀrrvÀrmevattnets framledningstemperatur sÀnks, dÀrför undersöks möjligheten och vinstpotentialen i att sÀnka framledningstemperaturen frÄn kraftvÀrmeverken och dÀrmed Àven andra vÀrmeproducerande anlÀggningar i nÀtet.Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att sÀnka framledningstemperaturen i UmeÄ Energi fjÀrrvÀrmenÀt samt vad den potentiella vinsten av detta skulle kunna vara.För att en sÀnkning av framledningstemperaturen ska kunna ske utan att vÀrmeproduktionen minskar sÄ mÄste flödet i nÀtet ökas sÄ att samma vÀrmemÀngd kan levereras. I rapporten utreds bÄde lÀget med dagens flödesbegrÀnsningar samt de flödesbegrÀnsningar som gÀller dÄ en extra tryckstegringsstation kopplas in i fjÀrrvÀrmenÀtet.En linjÀranpassning av de uppmÀtta vÀrdena för framledningstemperatur och alfavÀrde, kvoten mellan producerad el och producerad vÀrme, visar att en sÀnkning av framledningstemperaturen ger ett ökat alfavÀrde för bÄda kraftvÀrmeverken enligt ekvationerna nedan:?1=0,5834?0,0029?TF   ?2=0,7136?0,0026?TFFörutom att alfavÀrdet pÄverkas av framledningstemperaturen sÄ pÄverkas Àven vÀrmeförlusterna i fjÀrrvÀrmekulverterna.En styrkurva ska i nulÀget styra framledningstemperaturen som en funktion av utomhustemperaturen men enligt uppmÀtta vÀrden kan den styrkurvan inte följas under en stor del av tiden pÄ grund av för höga flöden. Detta tas som en ytterligare indikation pÄ att styrkurvan för framledningstemperaturen bör ses över.Kopplad till fjÀrrvÀrmenÀtet finns en absorptionskylmaskin som krÀver en framledningstemperatur pÄ minst 95°C under sommaren, nÀr absorptionskylmaskinen inte Àr i drift Àr kravet pÄ framledningstemperaturen 75°C.

Största delen av alla flyttar stÄr Àndrade familjeförhÄllanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget Àr svÄrt att pÄverka, den delen man kan benÀmna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför mÀnniskor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lÀgenheten, grannar eller den yttre miljön. HÀr finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet.Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje Är. Efter kontakt med verksamma inom branschen sÄ visade det sig att sÄ inte var fallet, utan för de allmÀnnyttiga bostadsbolagen Àr omflyttning istÀllet en nödvÀndighet för att kunna fullfölja sina Àgardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostÀder till flera mÄlgrupper.Utan omflyttning menar de att det inte blir nÄgon cirkulation pÄ marknaden vilken som en direkt följd av detta blir lÄst.

Sammanfattning I det hÀr arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrÄn hur förhÄllandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg Àr en kommun som vill utvecklas i en mer hÄllbar riktning, bland annat genom att frÀmja cykeltrafiken. DÀrför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrÄn denna studie Àven diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strÀvan mot att identifiera problem och konflikter utmed de strÄk som har studerats. MÄlet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tÀnkbara lösningar pÄ dem.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lÀmnar enskilda kontorsrum för att övergÄ till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anstÀllda ofta minskar vid denna typ av förÀndring och att det kan ge bÄde positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anstÀllda blir delaktiga vid organisationsförÀndringar för att behÄlla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanstÀllda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet pÄverkas pÄ grund av förÀndrad kontorstyp. Vi har i vÄr studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förÀndrats hos handlÀggare och utredare pÄ FörsÀkringskassans Nationella FörsÀkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes dÄ de vÄren 2013 bytte kontorstyp frÄn egna kontor till kontorslandskap.

Vi vill genom denna studie belysa nÄgra specialpedagogers handledning. Vi har trÀffat respondenterna och detta Àr deras skildring av sin handledning. UtifrÄn vad de sÀger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att fÄ en bild av den handledning de bedriver. VÄrt huvudsyfte var att beskriva och kartlÀgga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frÄgestÀllningar vi fokuserat pÄ Àr vilka typer av handledning anvÀnder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig pÄ.

SammanfattningDen hÀr studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i tvÄ olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i tvÄ olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers pÄverkan pÄ just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kÀnda och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.FrÄgestÀllningarna behandlade frÄgor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.