Sökresultat:
3211 Uppsatser om Aktivt lärande - Sida 55 av 215
Kunskapshantering med IT-stöd
Vi vill med denna uppsats visa pÄ exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap sÄ att den kan lagras och ÄteranvÀndas. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att företagen antingen har nÄgon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar Àven att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som anvÀnds i den dagliga verksamheten. Den visar ocksÄ att företag överför kunskapen till systemet pÄ ett stringent sÀtt för att den skall vara sökbar.
Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan
Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.
Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
Effekten av skiftningar i efterfrÄgan pÄ konferensverksamheter
Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.
LÀrande och flow : Den optimala lÀrandeupplevelsen
Detta arbete har utförts för att undersöka frÄgestÀllningen ?Hur bör ett dataspels tutorial designas för att spelaren ska lÀra sig samtidigt som den frÀmjar uppkomsten av flow??. För att besvara detta har teorier inom pedagogik, lÀrande av spel, anvÀndbarhet och flow samt mer generella teorier kring spel studerats för att skapa en teoribildning inom omrÄdet. För att testa detta har ett spel med tvÄ olika tutorials skapats. Detta spel har sedan anvÀnts för att, med hjÀlp av tvÄ testgrupper, samla data om hur spelare lÀr sig samt deras flowupplevelse.
Elevers erfarenheter av Grundvux : Pupils experience of Foundation of adult education
Denna undersökning handlar om hur elever ser pÄ sina studier inom GrundlÀggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-ÄrsÄldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat sjÀlvförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjÀlp de fÄtt har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjÀlpmedel har anvÀnt dom aktivt nÀr de lÀst vidare efter den grundlÀggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förÀndrats av sina studier detta gÀller frÀmst som tidigare nÀmnts sjÀlvförtroendet. De tycker ocksÄ att de har utvecklats som mÀnniskor, de ser pÄ hÀndelser pÄ nytt sÀtt.
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.
Offshoring ? tvÄ offshoringrelationer utifrÄn ett riskperspektiv
Som frÀmsta motiv till offshoringen angav de tvÄ företagen i studien kostnadseffektivisering. BÄda företagen i studien, Bulls Tryckeri AB och Trelleborg Protective Products, uppvisar en medvetenhet kring en rad riskaspekter som kan vara, och Àr, nÀrvarande vid offshoring av produktion. Respektive offshoringprojekt föregicks av en bedömning av bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter relaterade till offshoringen. De tvÄ bedömningarna, om ej kompletta riskanalyser, uppvisar klara kopplingar till analysering av risk och dess eventuella konsekvenser. BÄde Bulls Tryckeri AB samt Trelleborg Protective Products arbetar aktivt med att reducera risk i sin offshoringrelation genom riskreduceringsstrategier sÄsom mÄlkongruens, spackling och horizontal chunkification..
Vem tar plats i arkivet? : - Riksarkivet och personarkiven 1901-2002
Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frĂ„gan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens bestĂ„ndsprofil under perioden 1901-2002. Ămnet Ă€r av intresse dĂ„ tidigare forskning kring personarkiv frĂ€mst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frĂ„gor kring personarkivens anvĂ€ndningsomrĂ„den för forskarsamhĂ€llet. Undersökningens teoretiska ramverk utgĂ„r frĂ„n att arkiven inte Ă€r neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rĂ„dande tidsandans idĂ©er och förutsĂ€ttningar. DĂ€rigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och stĂ€llningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgĂ„ngspunkt för studien Ă€r hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vĂ„r förstĂ„else av det förgĂ„ngna.       Undersökningen bestĂ„r metodologiskt av tvĂ„ delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrĂ„gan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestĂ„nd, dĂ€r kĂ€llmaterialet bestĂ„tt i Riksarkivets bestĂ„ndsöversikt över person- slĂ€kt- och gĂ„rdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under Ă„ren 1901-2002 gĂ„r frĂ„n att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som pĂ„ ett aktivt sĂ€tt bĂ„de insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.
Kan nÀtverk konstrueras? : En studie av relationerna och nÀtverksbyggandet kring Kista Science City AB
Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..
Matematiklaboration Aktivitets- och FörstÄelseskapande
Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer.
Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen.
Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.
Pedagoger i arbete med jÀmstÀlldhet : ? En studie gjord i förskola, förskoleklass, skola mot de tidiga Ären, samt fritidsverksamhet för sexÄringar och Är 1.
Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jÀmstÀlldhet i verksamheten, men Àven om och i sÄ fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jÀmstÀlldhetsarbete verksamheternas emellan.Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor som sedan analyseras mot lÀroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jÀmstÀlldhet mycket genom bemötandet av barnen och Àven genom de olika valda arbetssÀtten. DÀremot Àr det bara nÄgra verksamheter som arbetar aktivt med jÀmstÀlldheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jÀmstÀlldhetsarbetet Àr minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..
Jag brukar sÀga att jag Àr friherinna: en studie om livet efter pensioneringen
Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Ă
tta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionÀrer dÀr intervjupersonerna fick berÀtta fritt om sina erfarenheter av att bli Àldre.
Min kompis Kenza och jag
Inom denna studie analyseras grundpelarna inom gamification-teori samt hur dessa kanimplementeras i en löptrÀningsapplikation för att öka anvÀndarens trÀningsmotivation. Syftet medstudien var att finna vilket intresse som fanns för att utveckla motivationshöjandetrÀningsapplikationer med hjÀlp av konceptet gamification samt vilka som ansÄgs vara deviktigaste funktionerna för anvÀndaren. Under studien sÄ har enkÀtsvar frÄn 40 personer genereratgrunden för en prototypspecifikation som senare analyserades genom intervjuer med sex personersom föll inom ramen för vÄr mÄlgrupp vardagsmotionÀrer. Det huvudsakliga resultatet pÄvisade ettövervÀgande intresse för gamification inom trÀningsapplikationer, dÀr funktioner som behandlarstatistik, achievements, tÀvlan med eller mot andra motionÀrer samt erfarenhetspoÀng ansÄgs varaviktigast. Allt detta under förutsÀttning att anvÀndandet av dessa funktioner upplevs som ett egetaktivt val och inte som ett krav frÄn applikationen..
PECS som samtalsstöd vid autism : En interventionsstudie med införande av en kommunikationskarta anpassad för pratstunder.
Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-Ärig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma nÀr de samtalar om en hÀndelse som inte hÀnder nu. Erik har inget fungerande tal och Àr beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pÀrm med löstagbara bilder (PECS), som han anvÀnder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för bÄde Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.