De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.