De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.