I dag är det många som står på väntelista för att genomgå en planerad operation. Dessa personer syns inte på sjukhusen och har sällan kontakt med hälso- och sjukvården under väntetiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av väntetiden inför en operation. Studien baserades på åtta internationellt publicerade ve-tenskapliga artiklar som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att ha svårt att hantera sjukdomssituationen och vara i behov av stöd: Att känna oro, osäkerhet, samt att tappa livslusten: Att känna smärta som begränsning i det dagliga livet och anpassa sig efter situationen: Att tänka positivt, känna kontroll och leva sitt normala liv: Att känna brist på information och känna sig försummad: Att bli sedd och känna att någon lyssnar.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Bakgrund: Att få en stomi innebär ofta en stor förändring i en människas liv. Den kroppsliga förändringen kan påverka det dagliga livet men också individens självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av kroppsuppfattning och sexualitet hos personer med stomi. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: förändrad kroppsuppfattning, partnerns påverkan, samt oro och rädsla vid intima situationer.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.

Det råder hård konkurrens i flygbranschen på dagens marknad och det har blivit svårare att rekrytera nya kunder och således blivit allt viktigare för flygbolag att behålla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa långsiktiga kundrelationer samt stimulera återköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen eftersträvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som använder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer använder relationsmarknadsföringen till låg grad. På grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssätt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnå en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvärda relationer bör se ut från kundens sida och vad kunder värderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stärka kundrelationer.Grundat på ovanstående forskningssituation är studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter är för flygresenärer.

Detta är ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrån ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med människor som på olika sätt är med och skapar detta sociala närverk och som alla kunde berätta om dess olika beståndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrån en förståelse om att de aktiviteter som ingår i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förståelse för hur verkningsfulla aktiviteterna är gällande social integration.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Bakgrund: Handen är ett sinnesorgan och känselspröt mot omgivningen. Det är med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vår omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling är fokuserat på funktion och tekniska lösningar inte så mycket på hur det är att leva med en ortos och hur det påverkar personens upplevelse av sin situation.Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att använda ortos på handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv genomfördes med 6 personer.

Den svenska sjukvården står idag inför en situation där verksamheten levererar medicinskt sett kvalitativ vård men samtidigt tampas med en problematik gällande låg tillgänglighet. I dag används en betydande del av sjukvårdspersonalens arbetstid till olika administrativa aktiviteter.Logopedmottagningen vid Sunderby sjukhus tillhör länslogopedin och är den logopedmottagning i Norrbottens län med flest antal medarbetare och patienter. Enligt länslogopedins verksamhetschef uppgår i dagsläget uppskattningsvis minst hälften av logopedernas arbetstid åt till någon form av administration. Den tid som ägnas åt administration bör kunna minskas med hälften, vilket skulle frigöra betydande resurser. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att minska kvalitetsbristkostnader på länslogopedin i Norrbottens län genom effektiviseringar av administrativt arbete.Primärdata i studien har insamlats genom intervjuer, enkätundersökningar och gruppövningar med mottagningens personal.

Under 1800-talet debatterades kvinnans ställning allt mer livligt på den litterära scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt årtionde där antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut på den litterära scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid där det gamla samhället började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om äktenskap och sedlighet.

Antalet äldre ökar och lever längre och hälsosammare liv. I takt med att äldre blir hälsosammare och lever längre, kommer fler resurser behövas tillägna äldre. Detta innebär att forskning gällande äldres vardagliga livsvillkor och livskvalitet blir allt mer relevant. Vilket i sin tur innebär att fler studier behövs för att kartlägga alla behov som dagens mer aktiva och hälsosammare äldre faktiskt har. Syftet med studien är att med utgångspunkt från intervjuer med äldre personer som varit pensionerade i minst fem år, undersöka hur deras livsvillkor i det dagliga livet påverkar deras livskvalitet.

Trötthet är ett vanligt förekommande symtom vid långvarig och kronisk sjukdom. I engelskan används ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1995 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys utifrån ett personperspektiv användes för att analysera de åtta utvalda artiklarna.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation. Specifika frågeställningar var hur omvårdnadskvaliteten påverkas av systematisk dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingår även den specifika frågeställningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk dokumentation. Studiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk dokumentation ökar patientsäkerheten, ökar antalet interventioner, ökar dokumentationskvaliteten, underlättar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tänkande ger en ny syn på omvårdnaden, att elektronisk dokumentation ökar tillgängligheten, påverkar kommunikationen och underlättar det dagliga arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vändpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för våra informanter bestått av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försämrad hälsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var någonting utanför deras egen kontroll som ?drog? dem ur missbruket. Våra informanter har haft känslan av att någon leder dem och manar gott för dem.