Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd ges oberoende av diagnos och Älder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende frÄn person till person. Syftet med studien Àr att undersöka hur bÄde sjuksköterskan och patienten ser pÄ autonomi och vÀrdighet vid palliativ vÄrd. Metoden som valts Àr litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Möjligheten till att uppnÄ balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare frÄga och i allt högre grad pÄverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har mÀrkt av en svÄrighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och dÀrför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnÄ balans. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och till grund för studien lÄg Ätta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett Àven antas utföra det mesta av hushÄllsarbetet.

Reumatiska systemsjukdomar anses vara ovanligt förekommande. De Àr kroniska, obotliga och svÄra att diagnostisera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med reumatisk systemsjukdom. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera elva vetenskapliga artiklar som ingick i studien. I resultatet framkom att personer upplevde att de fick dÄlig information om sjukdomen dÄ vÄrdpersonalen upplevdes som okunniga.

Prognosen för överlevnad efter en hjÀrttransplantation har successivt förbÀttras, under Är 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. DÄ hjÀrtat kan ses som beviset för liv och centrum för vÄra kÀnslor kan en hjÀrttransplantation ha en dramatisk inverkan pÄ patienters dagliga liv och hÀlsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjÀrttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan Är 1998 och 2008. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalytisk metod.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare Ă„ren vĂ€ckt en allt större uppmĂ€rksamhet inom företag och organisationer. Även det lĂ€rande som sker i det dagliga arbetet ute pĂ„ arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd pĂ„verkar individers lĂ€rande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig pĂ„ individernas uppfattning om hur dessa ser pĂ„ sin situation vad gĂ€ller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lĂ€rande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssĂ€tt dĂ€r intervjuer genomförts pĂ„ en kundtjĂ€nst inom en rikstĂ€ckande organisation i försĂ€kringsbranschen.

Vi som skrivit uppsatsen ?Nya saker, nya saker? ? LÀrares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. VÄrt syfte med undersökningen Àr att undersöka grundskolelÀrares tankar kring hur utbildningspolitiska visioner och beslut omsÀtts i den dagliga praktiken och dessa var vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur mycket kÀnner lÀrarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur fÄr de kunskap om dessa? ? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de pÄverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut? ? Hur tÀnker lÀrare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, Àr de förankrade i praktiken och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelÀrare pÄ tre olika skolor i Malmö kommun. Vi har utgÄtt frÄn forskning som rör mÀnniskor i förÀndringsprocesser, lÀrare och en utbildningspolitisk styrning, givande förÀndringar och hur utbildningspolitiska förÀndringar pÄverkar lÀrares yrkesroll I vÄrt arbete kom vi fram till att lÀrarna kÀnner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem kÀnsla nÀr det gÀller förhÄllandet mellan lÀrarna och deras syn pÄ skolpolitiker.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lÀra matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet Àr att frÀmja barns lÀrande och förstÄelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har anvÀnt oss av olika forskningsmetoder sÄsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev ocksÄ om teoretisk bakgrund och dÀr representerades lÀroplanens kunskapsmÄl i matematik. Vi beskrev Àven tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lÀrandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en övergripande uppfattning om ungdomars förhÄllningssÀtt till Gud, religion, livsfrÄgor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. AlltsÄ om deras svar och förhÄllningssÀtt gentemot dessa Àmnen skiljer sig beroende pÄ om de Àr flicka eller pojke. För att nÄ fram till dessa resultat har jag anvÀnt mig av en kvantitativ metod dÀr jag genom enkÀter med öppna svar lÄtit ungdomarna besvara ett antal frÄgor i Àmnet. Jag har Àven anvÀnt mig av hermeneutiska tolkningslÀran dÄ jag genom den tolkat respondenternas enkÀtsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frÄgor kring Gud, religion, livsfrÄgor och dÄ speciellt meningen med livet.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en nÀrstÄende drabbats av stroke och fÄtt bestÄende funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes sedan utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade pÄverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kÀnde sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vÀndes upp och ner och mÄnga var missnöjda med vÄrden och dess bemötande.

Syftet med studien var att jÀmföra högstadieelevers motionsvanor mellan en aktivitetsgrupp som deltagit i projektet Handslaget och en jÀmförelsegrupp pÄ en skola i sydvÀstra Sverige. Vidare syftade studien till att utvÀrdera aktivitetsgruppens instÀllning till Handslaget samt om eleverna hade blivit mer fysiskt aktiva efter att ha deltagit i projektet. I studien anvÀndes enkÀter som utformats av Hallands Idrottsförbund i samarbete med Högskolan i Halmstad. En aktivitetsgrupp (n=84), som tidigare hade haft aktiviteter med Handslaget, och en jÀmförelsegrupp (n=80) ingick. I resultatet framkom bland annat att fler elever i jÀmförelsegruppen Àn i aktivitetsgruppen hade deltagit i aktiviteter som anordnades av idrottsföreningar under höstterminen 2006.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att frÀmja förmÄgan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA Àr kroniska sjukdomar som frÀmst drabbar personer i arbetsför Älder. Symtomen frÄn dessa sjukdomar pÄverkar personernas arbetsförmÄga i olika stor utstrÀckning. Arbetsterapeutens roll Àr att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmÄgor p.g.a. t.ex.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.