Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i lekens betydelse för förskolebarns sprĂ„kutveckling, samt vad förskollĂ€rare gör för att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i den dagliga leken. De frĂ„gestĂ€llningar studien bygger pĂ„ Ă€r: Hur ser pedagoger pĂ„ den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna pĂ„ sin roll i barnens sprĂ„kutveckling utifrĂ„n lekens betydelse? Åtta pedagoger pĂ„ tvĂ„ förskolor intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken Ă€r den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lĂ€r sig barnen att ta ansvar, utvecklar sjĂ€lvkĂ€nsla och trĂ€nar sin sociala kompetens.

Genom att undersöka hur ungdomar mÄr i dagens samhÀlle kan bÄde negativa och positiva faktorer upptÀckas. De negativa kan förebyggas och förÀndras, de positiva bibehÄllas och förbÀttras. Ungdomarna Àr de som ska ta över samhÀllet efter nuvarande generation. För att frÀmja ett vÀlmÄende samhÀlle i framtiden bör vÀlmÄende ungdomar frÀmjas idag. Syftet med studien var att göra en jÀmförelse mellan hur det var att vara ung i PiteÄ Är 1993 och Är 2006.

Det hÀr Àr en jungiansk filmstudie med fokus pÄ synkronicitet i handlingen frÄn början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en mÀnniskas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omstÀndigheter hon inte sjÀlv kan rÄda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gÄ vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hÄllning och börjar tro pÄ livet igen.Jag kommer ocksÄ att komma in pÄ nÄgot som jag hÀr kallar lÀnkade hÀndelser eller objekt..

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador pÄ centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom dÀr fatigue Àr det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue Àr ett tyst och subjektivt symtom dÀr etiologin Ànnu inte Àr helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie dÀr tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehÄllsanalys.

Alla mÀnniskor kan drabbas av hjÀrtstopp och varje Är intrÀffar ungefÀr 15 000 hjÀrtstopp i Sverige. Att drabbas av hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvÄrdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvÀrld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjÀrtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett syndrom och ett kroniskt tillstÄnd som orsakar smÀrta, ömhet och stelhet i rörelseorganen. Fibromyalgi karaktÀriseras ocksÄ av sömnstörningar, fatigue, Ängest, depression och problem med tarmfunktionerna. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sin situation. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Kvinnor med fibromyalgi upplevde en oförutsÀgbar fluktuerande och utbredd smÀrta, en stÀndigt nÀrvarande fatigue, stelhet samt kognitiva svÄrigheter.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom kÀnner ofta ett utanförskap pÄ grund av svÄrigheter att kommunicera. VÄrdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja vÀlbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvÄrdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmÄga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vÄrdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvÄrdnad.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vÄrdare genom att kommunicera och bemöta med nÀrvaro i mötet och förmedla glÀdje, kunde skapa förutsÀttningar för personer med demenssjukdom att delta i omvÄrdnaden. Att nÀrvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekrÀfta personen. BekrÀftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och strÀva efter jÀmstÀlldhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekrÀfta personen med demenssjukdom vilket fÄr stöd i teorin bakom personcentrerad vÄrd och bekrÀftande omvÄrdnad.

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I denna uppsats har fokus legat pÄ att besvara frÄgan hur och varför barn i Äldern 6-10 Är anvÀnder Internet. Syftet har varit att utöka kunskaperna om barns relationer till Internet. Det Àr viktigt att vuxenvÀrlden blir medveten om vad barnen gör pÄ Internet. För att besvara frÄgestÀllningen gjordes enkÀtstudier och fokusgruppstudier med barn inom Älderspannet. Resultaten visade att de mest förekommande aktiviteterna som de gör Àr spela spel, se pÄ film, lyssna pÄ musik, kommunicera och informationssökning.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus pÄ smÀrta och protesanvÀndning. Studien har baserats pÄ sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmÀrta och Amputerade personers upplevelse av att anvÀnda protes. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stÄ ut med fantomsmÀrtan och dess variationer, Att begrÀnsas i det dagliga livet efter amputation, Att vilja ha mer information om fantomsmÀrtan av omvÄrdnadspersonal istÀllet för av andra personer som genomgÄtt amputation, Att kÀnna sig osÀker pÄ protesen och vilja pÄverka dess utformning, Att kÀnna en förÀndring och begrÀnsning av protes- anvÀndningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det Àr en stor förÀndring att genomgÄ en amputation, bÄde fysiskt och psykiskt.

HjÀrtsvikt Àr en allvarlig sjukdom som krÀver livslÄng behandling, mediciner och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Tidigare forskning visar att mÀn och kvinnor pÄverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt fÄ studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som anvÀndes var manifest innehÄllsanalys.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna pÄ fyra förskoleavdelningar Àr uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer pÄ fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskollÀraren. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete Àr:Vilket innehÄll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollÀrare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vÄrt examensarbete visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika verktyg för att fÄnga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn pÄ samlingarna vilket gör att innehÄllet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god sprÄkutveckling för barnen..