Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

SAMMANFATTNING I detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten. För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna).

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Tidigare forskning inom området aktiv/passiv vila mellan seten vid styrketräning ligger till grund för vårt val av ämne för kandidatuppsatsen. Styrketräning är något som ligger i tiden och därför behövs det forskning som visar hur en individ kan förändra sitt träningsupplägg till något som är effektivt för de mål som personen har med träningen, en faktor som går att påverka är setvilan. Den forskning som är utförd inom ämnet visar delade resultat, det finns positiva resultat för den aktiva återhämtningen men också studier som inte visar någon skillnad. Studien syftar till att undersöka hur två olika återhämtningsmetoder (aktiv och passiv återhämtning) som kan användas under setvilan påverkar utvecklingen av antalet repetitioner individen kan genomföra per set. Vår studie är utförd på nio personer, varav fyra var killar och fem var tjejer.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

 Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhälle inte är tillräckligt fysisk aktiva. Detta påverkar även elevers motivation för ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstå vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslärare, alla verksamma i grundskolans senare år, intervjuades för att få insikt i deras arbete mot dessa mål.Undersökningen visar att lärarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjälp av specialpedagoger som kan behövas för att få alla elever motiverade till att delta eller för att få dem att förstå vikten av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Lärarna menar att den största anledningen till att elever är omotiverade till ämnet är bristande självkänsla och rädsla att misslyckas. Undersökningen visar även att elevernas inflytande på lektionsinnehåll är bristfälligt.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.