Sökresultat:
1257 Uppsatser om Aktiv ćterhämtning - Sida 64 av 84
Skolelevers motiv till fysisk aktivitet och till att delta i ett skolbaserat projekt
Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk aktivitet, samt motiverar dem att vÀlja fysisk aktivitet alternativt ett teoretiskt skolÀmne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer pÄ den utvalda skolan, för att fÄ en djupare förstÄelse för informanternas tankar, vÀrderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av Àmne/aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk aktivitet och valet till elevens val. UtifrÄn det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade pÄ studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev pÄverkade av sina förÀldrar redan i tidig Älder till att bli fysisk aktiva, men ocksÄ kompisar och upplevelse av glÀdje i samband med utövandet av fysisk aktivitet spelade stor roll.
Företag och friluftsliv : ett framgÄngsrikt initiativ?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur naturen pÄverkar mÀnniskan, samt pÄ vilket sÀtt företag kan anvÀnda sig av friluftsliv i ett led till ökade ekonomiska och hÀlsorelaterade vinster. Detta med föresatsen att friluftsliv Àr en kombination av naturvistelse och fysisk aktivitet.? Vilken inverkan har naturen pÄ mÀnniskan?? Hur kan en arbetsgivare tjÀna pÄ att erbjuda sina anstÀlla friluftslivsaktiviteter?? Hur kan friluftsliv utveckla gruppdynamik?MetodForskning och litteratur har granskats för att svara pÄ studiens syfte. En hypotetiskt deduktiv metod för sökning av fakta och forskning kring naturens positiva inverkan pÄ hÀlsan, kopplingen natur och hÀlsa samt grupper och grupputveckling har anvÀnts. Resultatet av en enkÀtundersökning kring företags intresse av friluftsliv som friskvÄrd, utgör Àven det en del i bakgrunden i denna kvalitativa litteraturstudie.Sammanfattande diskussionSverige förlorar varje Är stora summor pengar pÄ sjukfrÄnvaro till följd av fysisk inaktivitet.
En studie av börshandlade investeringsprodukter : Â
Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste Ă„ren. MĂ„nga av dessa Ă€r relativt nya och det skapas stĂ€ndigt nya, komplexa produkter och instrument. Ă
r 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hĂ€vstĂ„ngsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbĂ€ttrande instrument och kapitalskyddade instrument.Investeringsprodukternas komplexitet innebĂ€r att det kan vara svĂ„rt att berĂ€kna den totala avkastningen bĂ„de före och efter avgifter, för mĂ„nga av de nya produkterna. Det Ă€r viktigt att investerare har kunskaper och Ă€r medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende pĂ„ likviditeten eller underliggande tillgĂ„ng för instrumentet. Ăven extrema marknadsförhĂ„llanden pĂ„verkar prissĂ€ttningen bland dem.HĂ€vstĂ„ngen Ă€r nĂ„got som kan variera beroende pĂ„ emittenten för produkten.
Gymnasieelevers upplevelser av fysiklaborationer : -Hinder och möjligheter av ett arbete under utveckling
I gymnasieskolans kursplan för fysik Àr ett av mÄlen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssÀtt som delvis bestÄr av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i ansprÄk. Inte sÀllan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhÄller att lÀrande sker under processer dÄ individen Àr aktiv. Fysikundervisningen bör alltsÄ ha goda förutsÀttningar för elevernas lÀrande.
FrÄn herreman till sockenmÄlare. : En manlighetsstudie av C. J. L. Almqvists MÄlaren
MÄlet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen MÄlaren av C. J. L Almqvist. De redskap som anvÀnds Àr dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhÀllet, i ett hierarkiskt manlighetssystem.
Effekter av fysisk aktivitet pÄ övervikt, fetma och benskörhet hos ungdomar
Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Ăvervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.
LÀsförstÄelse i NO-undervisningen? Fem NO-lÀrare beskriver vilket stöd de ger och vilket stöd de efterfrÄgar
Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.
Att vara eller inte vara fysiskt aktiv bland medelÄlders mÀn : En litteraturstudie
Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.
PÄverkande faktorer pÄ Large cap-bolags skuldsÀttningsgrad
Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregÄende kvartal, vilket gÄr att tolkasom att det Àr vÀldigt populÀrt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tÀnkas pÄverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de Àr geografiskt avstÄnd, marknadens grad avsofistikering, storleken pÄ bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrÄn dessa aspekter.
Sjuksköterskors upplevelser av att som nyutexaminerade möta palliativ vÄrd
Palliativ vÄrd Àr en aktiv helhetsvÄrd av den mÀnniska som har en obotlig och dödligsjukdom. VÄrden kÀnnetecknas av ett förhÄllningssÀtt som syftar till att ge den sjukamÀnniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov tillgodoses.DÄ patienter i behov av palliativ vÄrd pÄtrÀffas inom i stort sett alla vÄrdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utstrÀckning i kontakt med dessa patienter.Att möta mÀnniskor som lever med döden som följeslagare Àr en stor uppgift för densom vÄrdar. VÄrden som ges till patienten och dennes anhöriga Àr direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett vÀrdigt avslut och slutligen en god död. Det krÀvsdÀrmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de kÀnslor somvÀcks hos patienten och de anhöriga sÄvÀl som hos sjuksköterskan sjÀlv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vÄrd.
Fysisk aktivitet som preventiv ÄtgÀrd för att förhindra obesitas bland barn och ungdomar: en litteraturstudie
Fetma ökar alltmer över hela vÀrlden och i dess fotspÄr följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, Àr att vi lever ett mer stillasittande liv Àn tidigare och att vÄr kost blir alltmer energirik. NÀr det gÀller barn och ungdomar ses Ànnu större sjukdomsrisker, om man redan som ung Àr överviktig. Lek som innefattar nÄgon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla Äldersgrupper. Fetma Àr en sjukdom medan övervikt inte Àr det, men vid övervikt Àr risken större att utveckla fetma.
Kvinnor och mÀn i trÀffpunktensaktiviteter - En studie av genus betydelse i aktiviteter ur Àldres perspektiv
I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka
aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det
var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid
planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera
huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker
sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i
Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.
Nationella rekommendationer för fysisk aktivitet : En kvantitativ studie om medvetenhet och aktivitetsmönster hos unga vuxna
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet Äterspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är.Hur Àr kunskapsnivÄn rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är?Hur stor andel av vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är uppnÄr nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrÄn sjÀlvskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkÀt pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 Är. Studien genomfördes under tre veckor och lÀnken till enkÀten delades frÄn fyra Facebookkonton som tillhörde tvÄ studerande kvinnor och tvÄ yrkesverksamma mÀn. EnkÀten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.
Psykiatrisjuksköterskans samtal med rÀttspsykiatriska patienter
Inledning Relationen mellan sjuksköterska och patient Àr grundstenen för att utföra omvÄrdnadsarbete. Patientens medbestÀmmande rÀtt och engagering i sin vÄrd Àr bra förutsÀttningar för patientens autonomi. Psykiatrisjuksköterskan genom sitt lyssnande, och tillgÀnglighet kan skapa en terapeutisk allians samt frÀmja patientens behov av stöd och hjÀlp. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskans uppfattning om samtalets betydelse för att utveckla ett partnerskap mellan vÄrdare och person som vÄrdas inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. MetodUrvalet bestod av psykiatrisjuksköterskor som arbetat pÄ olika rehabiliterings avdelningar inom rÀttspsykiatri.
"Man Àr vÀl aldrig riktigt fullÀrd" : specialidrottslÀrares utbildning och kunskaper
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ vilken utbildning de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa omrÄden. Vilken utbildning har de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott? Har lÀrarna sjÀlva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? PÄ vilken nivÄ i sÄ fall? Upplever lÀrarna att de kan undervisa i hela det centrala innehÄllet utifrÄn den utbildning de har? Eller Àr det nÄgonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lÀrare/trÀnare som saknar formell lÀrarutbildning med betygssÀttningen?Metod44 enkÀter delades ut till elva skolor runt om i StockholmsomrÄdet. TvÄ "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 mÀn deltog, alla arbetar pÄ ett RIG eller NIU med nÄgon eller nÄgra av specialidrotts sju kurser.