Denna rapport handlar om arbetet med detaljplaner på ett Samhällsbyggnadskontor. Den försöker svara på två frågor. Hur kan man designa integration av olika applikationer, medier och work practices? Är metoder från Participatory Design (PD), Etnografi och CSCW lämpliga för att utforma en sådan designprocess? I min studie har jag använt mig av dessa metoder för att studera arbetet i sin kontext på kontoret, genom situerade intervjuer och observationer. Jag höll även en designworkshop tillsammans med några medarbetare på kontoret.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Malaria drabbar över 200 miljoner människor årligen och är främst utbredd i Afrika. Många som drabbas är fattiga och har svårt att ha råd med botemedel. Malaria överförs genom bett från Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter från Plasmodium släktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 påvisades förekomst av artemisinin i växten Artemisia annua.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Uppsatsen utgår ifrån Agency- och Stewardship Theory samt Project Governance som bakgrund till att beskriva hur projektorganisationer arbetar med styrning av projekt. Studien ämnar skildra hur styrning av projekt påverkar projektbeställares och projektledares arbete i projekt vad gäller tillsyn, tillit samt kommunikation. För att göra detta är studien baserad på sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter som verkar inom olika branscher på arbetsmarknaden. Datan från intervjuerna bearbetades sedan med s.k. deduktiv tematisk analys för att göra den mer presenter- och hanterbar.Agency- och Stewardship Theory är nära sammankopplade med Project Governance, även om de i sig själva är helt skilda.

En aktiv databas reagerar automatiskt på händelser som genereras internt eller externt i databasen. Det aktiva beteendet i ett databassystem kan ses som övervaknings-funktioner för databasen. Det innebär att kritiska system som stridsledning, sjukvård och kärnkraftverk har stor förtjänst i att använda aktiva databaser. En passiv databas, vilket är det vanligaste idag använder sig av polling och embedded code för att åstadkomma aktiviteter som finns i den aktiva databasen. Dessa lösningar genererar dock redundans, överbelastning av systemet och tidvis inkorrekt information.Vid ett systemutvecklingsarbete används oftast en eller ett antal bestämda metoder som tillför riktlinjer och tekniker till utförandet av arbetet.

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs.

Under en tioårsperiod från mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostäder genom Miljonprogrammet, detta för att råda bot på den bostadsbrist som då rådde i de svenska städerna. Bilden av dessa områden har gått från att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar är Kronogården i Trollhättan, där projektet Trygg i Trollhättan arbetar för att förbättra tryggheten i området.

Att föda barn är en stor händelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förväntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli när den dagen kommer. Det är inte alltid upplevelsen blir som man förväntat sig.Syftet med studien är att undersöka förstföderskors förväntningar på förlossningen och på barnmorskan samt deras upplevelser efteråt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultatet av förväntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshändelse, smärta och smärtlindring, partnerns roll samt utgången av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lång tid och inte göra för ont.