Sök:

Sökresultat:

985 Uppsatser om Aktierćdens grunder - Sida 46 av 66

Socialt hÄllbar stadsutveckling ? en studie av visionens tillÀmpning med RosengÄrdsstrÄket som exempel

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Sverigefonder - varför skiljer sig en del frÄn marknaden?

Syftet Àr att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femÄrsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. MÄlet Àr dÀrefter att hÀrleda avkastningen till en fondförvaltares förmÄga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmÄga. Detta med hjÀlp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte Àr att utreda i vilken utstrÀckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsÀttningshastighet. MÄlet Àr Àven att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmÄga.

HÄllbar utveckling i Àmnet biologi : En kvalitativ studie om hur grundskolelÀrare i Ärskurs 4-6 arbetar med hÄllbar utveckling.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

AktievÀrdering - En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ären 2002-2011 pÄ Stockholmsbörsen Large Cap

Sammanfattning Titel: AktievĂ€rdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under Ă„ren 2002-2011 pĂ„ Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoĂ€ng Syfte: UtifrĂ„n ett investerarperspektiv Ă€r syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnĂ„ överavkastning pĂ„ Stockholmsbörsen, Large Cap under Ă„ren 2002-2011. För att uppnĂ„ syftet anvĂ€nder vi oss av en momentumstrategi pĂ„ medel-lĂ„ng sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behĂ„lla samma avkastningsmönster för perioder av nĂ€stkommande 3-12 mĂ„nader. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om marknaden Ă€r effektiv i svag form. Metod: Studien utgĂ„r frĂ„n en deduktiv forskningsansats dĂ€r vi utifrĂ„n befintliga teorier inom Ă€mnet tagit fram en frĂ„gestĂ€llning. UtifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.

ANNAT SOCIALT NEDBRYTANDE BETEENDE ?LVU; beskrivningar av sociala problem utifrÄn kön

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstÄs vid behandlingen av LVU-Àrenden (LVU, Lag med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga), med fokus pÄ Àrenden som grundas pÄ en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar ocksÄ till att klarlÀgga hur socialsekreterares förestÀllningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder Àr socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

Fientliga företagsförvÀrv - Försvarsstrategiers effektivitet

Syfte: VÄrt syfte med föreliggande arbete Àr att, mot bakgrund av existerande forskning, beskriva försvarsstrategier vid fientliga företagsförvÀrv. Vi avser Àven att undersöka ett antal fientliga förvÀrvserbjudanden och dÀrigenom utreda vilka försvarsstrategier som förekommer och i vilka kombinationer dessa anvÀnds. MÄlsÀttningen Àr Àven att göra en bedömning av vilka försvarsstrategier som Àr mest effektiva vid fientliga angrepp. Metod: Vi har frÀmst anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Uppsatsen kan delas in i tre olika metodiska faser.

Investeringsprocessen - organisation, bedömning och beslut

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus pÄ deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vÄr undersökning bestÄr utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med vÄra tvÄ fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar Àven tilldelade dokument angÄende företagens investeringsprocesser. VÄr teoretiska referensram bestÄr utav teorier som berör Àmnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och kalkylmetoder. VÄr empiri bestÄr utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Den aseptiska miljön i samband med interventionell radiologi

Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) Àr en snabbt vÀxande specialitet inom röntgen dÀr utvecklingen av ingreppen har gÄtt frÄn att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersÀttas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan mÄnga gÄnger ersÀtta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebÀr mindre risk, mindre smÀrta och kortare konvalescenstid. Men Àven om ingreppen har relativt smÄ ingÄngssnitt jÀmfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vÄrdrelaterad infektion. FörutsÀttningarna för att kunna bevara de aseptiska förhÄllandena pÄ en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jÀmfört med operationsavdelningar. BÄde den fysiska miljön och arbetssÀttet skiljer sig Ät.

Mediabevakning och aktiemarknadens reaktion pÄ ny information

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Åsikter har vĂ€ckts om att massmedia Ă€r en viktig faktor vid förstĂ„elsen av finansiella marknader dĂ„ media har förmĂ„gan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrĂ„n detta har en kritik mot massmedia vĂ€xt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lĂ€ttare Ă„tkomst till ny information leder till att priser pĂ„ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Ă€r att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregĂ„r en aktierekommendation pĂ„verkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregĂ„r och efterföljer rekommendationen ifrĂ„ga. Undersökningen har baserats pĂ„ rekommendationer gĂ€llande svenska aktier som Ă€r börsnoterade pĂ„ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pĂ„ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strĂ€cker sig över tvĂ„ Ă„r.

Patentstrategier

Idén till detta examensarbete fick jag nÀr jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg pÄ företagsekonomiska institutionen pÄStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjÀlp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att vÄra kunskaper kring patent var bristfÀlliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundlÀggande kunskap kring patent och hur dessa kan anvÀndas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete Àr tÀnkt att ge studenter som söker grundlÀggande kunskap om hur det Àrmöjligt att anvÀnda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Finansiering i bostadsföretag : En jÀmförelse mellan allmÀnnyttiga och privata bostadsföretag

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, finansieringen skiljer sig mellan allmÀnnyttiga och privatabostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tiobostadsföretag med frÀmst bostÀder i innehavet. Fem av företagen Àr allmÀnnyttiga ochfem Àr privata. Eftersom det Àr bostadsbolagens situation i dagslÀget som undersöks Àrstudien i första hand beskrivande och eftersom det Àr förhÄllandet vid en viss tidpunktsom undersöks Àr det en tvÀrsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kortför relevant investeringsteori medan tyngden lagts pÄ finansieringsteorin.Undersökningen visar att bÄde allmÀnnyttiga och privata bostadsföretag har en varieradlÄneportfölj och de flesta anvÀnder sig av bÄde intern och extern finansiering.

IFRS 2 : En mer rÀttvisande redovisning

FrÄn och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och dÀrmed Àven IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersÀttningar i sin redovisning. Denna standard krÀver att företagen ska ta upp dessa ersÀttningar som en kostnad i resultatrÀkningen till dess verkliga vÀrde och med en direkt effekt pÄ eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram Àr en relativt ny ersÀttningsform dÀr det ekonomiska deltagandet Àr sÀrskilt stort, eftersom ersÀttningsnivÄn direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersÀttningsformer Àr i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieÀgarnas intressen i ett trepartsförhÄllande, och i ett snÀvare att attrahera, behÄlla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Hem- och konsumentkunskapslÀrares epistemologiska grunder för bedömning i praktisk matlagning

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->