Uppsatsen behandlar ett företags satsning på forskning och utveckling och dess samband med Aktieavkastningen. En tidigare studie visar på att ett sådant samband existerar. I vår studie undersöks den svenska hälsovårdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktäristiken hos företagen indikerade på ett negativt samband mellan forskning och utveckling och Aktieavkastning. Företag inom hälsovårdsbranschen med stor satsning på forskning och utveckling har sämre Aktieavkastning än företag med låg satsning.

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga Aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för Aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och Aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets Aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga Aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och Aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen..

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i Aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i Aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka Aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar Aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden.

Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade Aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ?slå? marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas.

Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning på eget kapital och Aktieavkastning. Företagen på Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrån storleken på företagens residualavkastningar under en treårig rankingperiod. Portföljernas prestation på börsen utvärderas sedan under en treårig testperiod. Totalt omfattar undersökningen åtta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder på att överreaktionshypotesen stämmer och att en valuestrategi är lönsam.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på Aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband.

I denna studie undersöker vi vad som påverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek från varje bransch, på den amerikanska börsen.Vi använde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som påverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna både på kort och på lång sikt.Studiens resultat visade att på kort sikt påverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefär lika mycket, men på lång sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Denna uppsats undersökte effekten av en optionsintroduktion på den underliggande Aktieavkastningens volatilitet. Tidigare studier som gjorts i frågan visade på olika resultat. Denna studie utgick från en artikel av Bollen (1998). En modifierad marknadsmodell användes för att analysera det eventuella sambandet mellan optionsintroduktion och skift i Aktieavkastningens volatilitet. Parametrarna i modellenskattades med maximum likelihood.

Synen på utdelningar och dess nytta och funktion skiljer sig beroende på vem som tillfrågas. Att de har ett samband med framtida vinster är de flesta forskare överens om. Däremot går meningarna isär ifall detta samband är av positiv eller negativ art gentemot framtida vinsttillväxt. När det 2003 publicerades en vetenskaplig artikel där forskare bevisade att framtida vinsttillväxt och utdelningsgrad har en positiv relation skapades en motsatt syn på det samband som antagits gälla mellan de två variablerna. Detta samband har därefter testats på åtskilliga marknader i olika länder med nästan uteslutande lika resultat som erhölls 2003, att sambandet mellan utdelningsgrad och framtida vinsttillväxt är positivt.Studiens problemformulering och syfte är baserat på detta samband och avser kontrollera ifall sambandet är positivt även på den svenska aktiemarknaden, vilket inte tidigare undersökts.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det går att identifiera avvikande Aktieavkastning hos företag vilka erhåller ett förändrat betyg i Folksams Klimatindex mellan åren 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens värdering av förbättrade respektive försämrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhåller ett förändrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet från eventstudien påvisar att betygsförändringar, oavsett karaktär, värderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle värdera informationen om förbättrade respektive försämrade betyg på samma sätt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.