Denna uppsats avser att undersöka och, i den mån det går, förklara icke förväntad korrelation mellan nio olika aktieindex på den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förväntad korrelation beskriver här den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrån underliggande ekonomiska fundament. Ett sätt att undersöka detta fenomen är genom korrelationskoefficienter för residualerna från en skattad modell för Aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ändamål är CAPM-modellen, där icke förväntad korrelation beräknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna från OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhålles är att icke förväntad korrelation förekommer med ett medelvärde på 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rådata.

Uppsatsens syfte är att försöka utreda en eventuell relation mellan mål- och uppköpsföretagets q-värden och aktieägarnas avkastning i samband med ett företagsförvärv, samt vilken relation som skapar störst aktieägaravkastning. Teorin kring Tobins q samt teorier kring aktieägarnas avkastning i samband med företagsförvärv och faktorer som påverkar denna ut-gör grund för uppsatsen. Henri Servaes artikel om företagsförvärv och Tobins q på den amerikanska marknaden fungerar som refe-rensstudie. En kvantitativ undersökningsmetod med hypotesprövning används i arbetet. Relationen mellan mål- och uppköpsföretagens q-värden och aktieägarnas avkastning analyseras med multipel regression.

I studien behandlas värdeinvesteringsstrategier på den svenska aktiemarknaden med utgångspunkt i Greenblatts (2006) Magic Formula Investing. Syftet med studien är att se om det är möjligt att effektivisera Magic Formula Investing med hjälp av fundamentala signaler som kan hjälpa till att prognostisera bolags framtida vinster och Aktieavkastning och därmed nå en högre onormal avkastning. Från Piotroskis (2000) vetenskapligt beprövade investeringsmodell F_SCORE används nyckeltal för att se om en effektivisering av Magic Formula Investing är möjlig. Studiens resultat visar att en utvecklad Magic Formula Investing med Piotroskis (2000) B/M och ACCRUAL kan hjälpa investerare att nå en ökad onormal avkastning med i genomsnitt 10 % per år. Resultatet uppnår statistisk signifikans och därmed dras slutsatsen att en effektivisering av Magic Formula Investing på den svenska marknaden är möjlig.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare empiri.

Forecasting stock market returns is an interesting topic since more and more Swedes enter and invest in this market. Theory implies, however, that such exercises should be impossible. The aim of this thesis is to investigate the possibility to forecast future stock returns by looking at macroeconomic variables? history. The study is limited to the Swedish market as it is based on the OMXS30-index which represents the 30 most exchanged stocks on Stockholms¬börsen, the Swedish stock exchange.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags Aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och Aktieavkastning.Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar.

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags Aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.