SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen Àr ytterst begrÀnsat..

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) Àr en typ avmultiagentsystem dÀr agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger pÄ deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete Àr att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sÄdant. GÄr det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajÀmföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

VÄrdprogram för höftfraktur har tidigare anvÀnts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  HöftspÄr Àr en ny process och mÄlet Àr att underlÀtta flödet genom hela vÄrdkedjan.Syfte: Syftet Àr att studera hur HöftspÄr har pÄverkat omvÄrdnaden inom omrÄdena; smÀrtskattning, smÀrtbehandling, vÄrdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksÄr hos patienter med höftfraktur, i jÀmförelse med VÄrdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av HöftspÄr, och 30 patientjournaler i grupp II, frÄn införandestart för HöftspÄr. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 Är, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av lÀkare som operationsfall med inlÀggning pÄ samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet Àven fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vÄrdtid pÄ akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med undersökningen var att utvÀrdera effekterna av behandlingen i projektet ?Rehabilitering med samtalsterapi och yoga? med avseende pÄ upplevt fysiskt, socialt, kÀnslomÀssigt och funktionellt vÀlbefinnande, samt undersöka deltagarnas tillfredsstÀllelse med rehabiliteringen. Metod: UtvÀrderingen gjordes vÄren 2010 med kvantitativ metod och deskriptiv, longitudinell design. Alla som skulle börja i nybörjarkursen ombads att delta. EnkÀter delades ut före och efter deltagande i max tre rehabiliteringskurser.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Introduktion: Depression, Ängest, stress och Àtstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i sÄ fall hur Ängest och depression mÀtt i HADS förÀndras i en grupp som genomgÄtt överviktskirurgi. Av intresse var ocksÄ att undersöka om viktnedgÄng samt om preoperativa symtom pÄ stress, hetsÀtning och kÀnslomÀssigt Àtande predicerar utfallet av symtom pÄ Ängest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgÄtt överviktskirurgi pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under vÄren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgÄngen operation och vid en uppföljning sex mÄnader postoperativt besvarat olika screeningformulÀr avseende psykiskt vÀlmÄende, Àtstörningar och stress.

Bruhner, C. Det hĂ€nder Ă€ven mĂ€n! En kvantitativ studie om myter och normer kring mĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld. Examensarbete pĂ„ magisternivĂ„ i Kriminologi 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för hĂ€lsa och samhĂ€lle, institutionen för Kriminologi, 2013. MĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld Ă€r ett fenomen som fĂ„r ytterst lite uppmĂ€rksamhet inom samhĂ€llsvetenskaplig forskning. Ämnet Ă€r outforskat och har en klar brist pĂ„ framförallt kvantitativ data.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förstÄelse om hÄllbar utveckling i Àmnet hem- och konsumentkunskap. TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av bÄde enkÀter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehÄllsanalys gjorts. DÀr kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömÀrkning, JÀmstÀlldhet, Etik, normer och vÀrderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna Àr Ätskilda men inte sÄ distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhÀllet, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhÀllet idag i stor omfattning. Debatten Àr inte ny och harunder en lÀngre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nÀmns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet Àr omdiskuterat och det rÄder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frÄgor ochoklart vad det innebÀr.Författarnas syfte med denna studie Àr att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affÀrsprocesser. FörfattarnaÄstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling dÀr bÄde svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.TillvÀgagÄngssÀttet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan anvÀndas aven bank som vill integrera CSR i sina affÀrsprocesser. Modellen utgÄr frÄn treansvarsomrÄden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.