Bakgrund.Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sveriges befolkning. Kranskärlssjukdom är ofta förknippadmed både känslomässiga upplevelserdär den egna hälsan ställs i fokus och oro inför framtiden.Även livskvaliteten är ofta försämrad idenna patientgrupp.Syfte. Syftet med studienvar att undersöka i hur stor omfattning patienten upplever oro och nedstämdhet,samt hur de skattar det totala hälsotillståndetföre kranskärlsröntgen ochsex månader efterutskrivning. Även undersöka om det förelåg några könsskillnader gällande oro/nedstämdhet och det totala hälsotillståndet. Metod.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Uppsatsen handlar om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott och då speciellt brotten mot enskild person, såsom förtal, förtal av avliden person och förolämpningar. I dagens massmedia verkar det som gränserna för etik tänjs till det yttersta. Frågan är om media inte har tagit sin informationsskyldighet för långt och om det finns grund för publiciteten av människors privatliv. Är verkligen allt som publiceras till allmänhetens nytta eller är det bara för att tillfredsställa människors nyfikenhet. Visserligen skall sådant som efterfrågas tas upp, men hur långt skall media gå in i någons privatliv.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Syftet med denna uppsats var att beskriva lärares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass. Med fokus på språk, kultur och undervisningsmetoder som används av lärarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som tolkningssätt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslärare och en svenska2 lärare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vår studie på, finns i en kommun i södra Sverige.

Vi lever i ett samhälle som präglas av tydligt uttalade och outtalade föreställningar kring hur män och kvinnor ska vara och se ut. Dessa föreställningar lär vi oss redan som små barn, genom såväl föräldrar som vänner och även den media som ständigt omger oss. I tv och film presenteras ständigt stereotypiserade bilder av män och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstärker det stereotypa budskapet; till exempel starka män i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media är en så stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i två filmer för barn där mänskliga karaktärer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer används för att förstärka intryck. Utifrån ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008).Genom vår analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt även i kontexter där mänskliga karaktärer saknas, ofta med hjälp av olika miljöer som används för att förstärka olika stereotypa budskap.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

I denna uppsats studeras hur två kommunala förskolor förhåller sig till jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av två skolledare och fyra pedagoger samt observationer av två pedagoger som arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan. Resultatet visar att skolledningen är ytterst viktig för jämställdhetsarbetet, att arbetet har låg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam målsättning, att utbildning och självreflektion är en förutsättning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna värderingar och attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att det är svårt att vara den som bär genusglasögonen, att det är svårt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Titel: ?Bli en härmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida från 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Uppsatsens titel: Operationell prestation och företagsförvärv- en logistic regressionsanalys av operationell prestation och dess förklaringsgrad till förvärv Seminariedatum: 2006-05-31 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i finansiering, 10 akademiska poäng (15 ECTS-poäng) Författare: Andreas Lundmark, Johan Lundquist, Johan Lusth Handledare: Göran Anderson Nyckelord: Logistic regressionsanlays, förvärv, operationell prestation, vinstmaximering Syfte: Genom en logistic regressionsanalys testar vi till hur stor del det går att förklara förvärv genom bolags operationella prestation. Teoretiskt perspektiv: Då vi undersöker ett nytt fenomen har vi valt att presentera den tidigare forskning som tangerar våra ansatser. Denna forskning studerar företags finansiella profiler vid förvärv, där både förvärvare och icke förvärvare undersöks och jämförs med varandra och branschindex. Metod: Genom att jämföra förvärvande bolag med icke förvärvande bolag i en logistic regressionsanalys undersöker vi till hur stor del våra mått på operationella prestationer kan förklara förvärv. Resultat: Vi fann inga signifikanta resultat, ingen av de sex förklarande variablerna var signifikant till förvärv, samt vi fann ingen förklaringsgrad för operationell prestation till förvärv.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

Personalkontoret på Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation på sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, där syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lärande inom LTH. För att finna svar på detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare från personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade många olika arbetsuppgifter, där de såg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lärt sig sitt arbete. Mycket av lärandet skedde framför datorn där arbetsuppgifterna utfördes i stor utsträckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansågs i vissa fall som svår.