Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Värdeflödesanalys är ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En värdeflödesanalys innebär kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar värde eller innebär slöseri inom en process. Kartläggningen används sedan som utgångspunkt för att genomföra förbättringar ur ett helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i västvärlden och utvecklingen har gått från tillämpning på verkstadsgolvet till att leda även administrativ verksamhet. Synen på arbetsuppgifter såväl som projekt i form av återkommande processer gör att lean kan tillämpas inom de flesta typer av verksamheter.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Utvärdering av projekt sker i regel på de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom än inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.   Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg. Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys.Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt.

Syftet med denna studie är att analysera hur SVT jobbar med och använder sig av förändringar i koncept och om detta i sin tur påverkar varumärket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta påverkar arbetet med programmen. Vi ämnar studera detta genom två av SVT:s mest populära program, för att se om vi kan se dem som varumärken och vad som förändrats efter att framträdande attribut har bytts ut.Vi har i denna studie sett till vad ett varumärke är, vilka beståndsdelar ett varumärke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förändringar av ett varumärke kan gå till utifrån Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svårigheter.Empirin är hämtad från tre olika intervjuer, den första med varumärkesansvarig på SVT, den andra med På spårets producent och den tredje Så ska det låtas projektledare. Vi har även sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter.Vid förändringar ser vi att de båda programmen förändrar med en viss försiktighet och verkar för att behålla programmens kärna.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Användbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt på agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvärlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssätt. Orsaker till den bristande användningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssättet och föreställningen att det kostar mer än det ger tillbaka. Trots att forskningsvärlden hävdar att användbarhet kan sänka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier på att många systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan läggas kan läggas på användarcentrerad systemutveckling och användbarhetsarbete i försäljningssituationer genom att intervjua företrädare för två av de stora aktörerna inom användbarhet i Sverige.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress.

Syftet med denna rapport är att närmare studera projektledarens roll i ett examensarbete och jämföra den med samma roll i en marknadsproduktion. Jag använde mig av en kvalitativ etnografisk metod. Jag och fem klasskamrater satte upp en humor sketch-serie som fick namnet ?Psykbryt?. Det är ett pilotavsnitt* bestående av individuella sketcher som får sin dramaturgiska linje genom sina sketch- övergångar och teman.

SammandragInternationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Den här magisteruppsatsen behandlar mänskliga processer i konsultbranschen inom affärsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen påverkar arbetsmiljön i konsultbranschen. Syftet med undersökningen är att på nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhållandena som påverkar konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. Därför baserar sig undersökningen på en Grundad Teori-ansats och byggs upp på en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affärsutvecklingsbranschen.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

BakgrundEn projektledare vill kunna garantera sin kund kvalité i projektet från start till slut. När ettprojekt bedrivs i en matrisorganisation uppstår ofta konflikter mellan projektledaren ochlinjechefen. Detta gör det i många fall svårt för projektledaren att kunna garantera kundenkvalité genom hela projektflödet. Då denna problematik är återkommande och knuten tillorganisationens utformande är det relevant att se till vilka följdproblem som uppstår samt hurett konsultbolag kan arbeta för att undvika dessa.SyfteRapporten syftar till att beskriva de faktorer som kan riskera kvalitén i ett konsultprojekt.Genom att studera Cowi Management AB vill vi belysa de problem en projektorganisation hari att kunna kvalitetssäkra hela projektförloppet. För att undersöka var problem uppstår iorganisationen kommer vi att titta på kvalitetsansvar samt olika medarbetares syn på detta.MetodVår studie är en fallstudie av beskrivande karaktär.