Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Given a considerable increase in knowledge-based companies, the interest for measuring and valuing intangible assets, particularly human capital, has increased accordingly. Human capital has climbed the management research agenda as human assets make substantial contribution to the value creation in knowledge-based companies. Neither internal nor external financial statements reflect the value of an organization?s human assets. Against this backdrop, we find it interesting to explore how counting and controlling for human capital is devised.

Given a considerable increase in knowledge-based companies, the interest for measuring and valuing intangible assets, particularly human capital, has increased accordingly. Human capital has climbed the management research agenda as human assets make substantial contribution to the value creation in knowledge-based companies. Neither internal nor external financial statements reflect the value of an organization?s human assets. Against this backdrop, we find it interesting to explore how counting and controlling for human capital is devised.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans.

In this essay I analyze the concepts security and security policy from a critical, feministic point of view. The traditional way of thinking security is state-centred and narrow with its military oriented threatening pictures and solutions.I advocate that the two concepts need a more feministic and holistic approach to be able to cope with the threats of our time and include the security for women explicitly.To suggest how this can be done I introduce a model; security-sphere, which should be seen as a way to constructively connect my objections to the existing research with a new approach to security problems. The security-sphere is based on two analytical parts; the private security sub-sphere and the public security sub-sphere, in order to make new images of security problems visible.It is a fact that most of the threats against women specifically, take place in the private sphere where no traditional analytical tools reach in - these threats have not been seen as 'real' security problems. My aim is therefore to integrate these issues into the agenda of security policy..

Titel: Affärssystem i praktiken ? Möjligheter och utmaningarNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Högström & Elin VisuriHandledare: Tomas Källquist & Stig SörlingDatum: 2015 ? juni Syfte: Tidigare forskning om affärssystem har fokuserat på implementering och inte på den praktiska användningen när affärssystemet väl finns integrerat i ett företag. Syftet med vår studie är att belysa användningen av affärssystem i praktiken och dess utmaningar och möjligheter med avseende på verksamhetsstyrningen i SMEs.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med hjälp av en fallstudie och ett abduktivt synsätt. Studien utgår från hermeneutiken som forskningsansats och socialkonstruktivismens synsätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Syftet med uppsatsen var att skapa en förståelse för vilka marknadsföringsverktyg ideella idrottsföreningar använde. Därefter stämma av med den befintliga teorin och om möjligt ge ett teoretiskt bidrag till marknadsföringsteorierna utifrån ideella idrottsföreningars synvinkel.Teorierna inom sportmarknadsföring anger i dagsläget att de vanligaste marknadsföringsverktygen är; direktmarknadsföring, annonsering, sponsring, personlig försäljning, sales promotion och public relations. I analysen framkom det att ideella idrottsföreningar till viss del använde alla de ovanstående marknadsföringsverktygen, men att det mest frekventa tillvägagångssättet vid marknadsföring var annonser i tryckt media. Det uppkom även att ideella idrottsföreningarna använde word?of-mouth (WOM) och sina egna hemsidor vid sin marknadsföring.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".