DÄ miljöförstöringen fÄtt ett allt större globalt fokus leder detta till att företag mÄste engagera sig i miljöfrÄgan. SmÄ företag stÄr för cirka 70 procent av de globala utslÀppen och en förÀndring Àr dÀrför nödvÀndig. En implementering av ett miljöledningssystem kan hjÀlpa mindre företag att strukturera sitt miljöarbete och ISO 14001 Àr ett av de mest anvÀnda systemen för ett aktivt miljöarbete. Inom de flesta organisationer finns dock ett motstÄnd mot förÀndringar, samtidigt som företagen har höga förvÀntningar pÄ vad systemet kan bringa. Denna studie har undersökt vilka moment i ISO 14001 som förvÀntas skapa motstÄnd samt krÀva motivation i ett mindre, informellt styrt företag som bedriver tillstÄndspliktig verksamhet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krÀvs för en lyckad implementering av ett förbÀttringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbÀttringsprogram som anvÀnds.FörbÀttringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i stÀndiga förbÀttringar och PDSA-cykeln. FörbÀttringsprogram anvÀnds av ledningen för att uppnÄ en högre grad av kundtillfredsstÀllelse, pÄ ett strukturerat sÀtt.En implementering av ett förbÀttringsprogram mÄste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen anvÀnds tre olika typer av införande av förbÀttringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen mÄste mÀtas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte.Metoden som anvÀnts i detta examensarbete Àr en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har anvÀnt sig av en tvÀrsnittsdesign i tidsaspekten.

VÀrderingsstyrning Àr vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svÄrt att implementera vÀrderingar. En lyckad implementering Àr avgörande för att vÀrderingarna ska fÄ önskad effekt, vilket Àr att styra medarbetarna att arbeta pÄ ett visst sÀtt och/eller mot ett visst mÄl. För att en implementering ska bli lyckad krÀvs en institutionalisering av vÀrderingarna som sker genom att vÀrderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse för företags institutionalisering av vÀrderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av vÀrderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för vÀrderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av vÀrderingsstyrning. Studien har genomförts med hjÀlp av besöksintervjuer och resultatet framhÄller att anvÀndandet av sju implementeringsverktyg i en kombination Àr att ses som en framgÄngsrik implementeringsstrategi för vÀrderingsstyrning.

Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krÀvs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsÀtt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det Àr med kundfokusering samt koncentration pÄ vÀrdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa vÄra kunskaper inom omrÄdet, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsomrÄde dÀre forskningen Àr relativt begrÀnsad..

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat Àmne under flera Ärtionden. Under senare Är har begreppet blivit allt mer populÀrt och diskussionen har svÀngt frÄn att handla om vad CSR Àr och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information fÄr stor uppmÀrksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig frÄga. FrÄn teoretikers hÄll pÄpekas att litteraturen om implementering av CSR Àr bristfÀllig och de praktiska rÄden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare Är, vilket framstÄr som en motsÀgelse jÀmfört med vad teoretikerna pÄstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frÄgan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnÄ uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med tvÄ organisationer som arbetar med att ge stöd och rÄdgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjÀlp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar pÄ att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

This graduation work is a result of implementing Lean Production using OEE and SMED at Enics Sweden AB in Malmö. Enics doesn?t have an established improvement concept and therefore should this work serve as an introduction to possibly start with Lean Production. A result in this report is that an OEE value has been identified within a common order at Enics. Other results are that an implementation of a Lean-board has been implemented and furthermore, within SMED, a flag that indicates changeover..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Under de senaste Ären har socialstyrelsen genomfört mÄnga omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvÄrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering pÄ behandlingshem. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄlunda: Hur pÄverkas personalens upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer pÄverkar personalens arbete med klienterna? För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal frÄn olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av Àr byrÄkrati och alienation samt komplexitetsteorin och förÀndringens fyra rum som Àr vÀsentliga för vÄr uppsats.

Syftet med studien var att identifiera och kartlÀgga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rÄdande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvÄrdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk anvÀndning.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sÄdana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka sjÀlvstÀndigheten hos personer med kognitiv nedsÀttning. NÀr det gÀller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

SÄ mycket som 83 % av alla företagsförvÀrv misslyckas med att öka aktieÀgarvÀrde och hela 53 % minskar till och med i aktieÀgarvÀrde (Daniel & Metcalf, 2001). Det Àr mycket lÀttare att göra sjÀlva affÀren, Àn att fÄ den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvÀrv beror oftast pÄ kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur Àr en nyckelfaktor för ett framgÄngsrikt företagsförvÀrv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet Àr att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvÀrv och att kartlÀgga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgÄngsfaktorer och svÄrigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrÄn ett flertal kulturella nivÄer dÀr vÀrderingar fÄr sÀrskild uppmÀrksamhet dÄ studien fokuserar pÄ vÀrdegrundsarbete. Det görs Àven en beskrivning av olika sÀtt att utveckla kulturer pÄ. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hÀnsyn till vid implementering av företagskultur.

Denna rapport handlar om implementering samt anvÀndning av den kundorienteradeaffÀrsstrategin Customer Relationship Management, CRM. Enligt statisk frÄn Gartner,misslyckas företag med tvÄ av tre och orsaken Àr att det Àr fÄ som har kunskap om vad CRMegentligen Àr och hur det bör implementeras, dÄ informationen som har samlats in ofta varitöverflödig och det har dÀrmed varit svÄrt att kunna förutse kundernas behov. Syftet meduppsatsen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur lÄngt de medverkande företagen inom Sverige harkommit i deras implementering gÀllande Customer Relationship Management och i hur storutstrÀckning företagen tillÀmpar kriterierna i teorin för en bra kundrelation. Resultaten skaligga till grund för möjligheter att utveckla företagens kundrelationer. Med hjÀlp av enenkÀtundersökning har empiriskt material samlats in och sammanstÀllt med den teoretiskareferensramen.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att beskriva samt analysera styrningen av strategisk implementering pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa. Syftet a?r dessutom att fo?rklara och fo?rsta? styrning utifra?n begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.Teoretisk referensram: Studiens huvudomra?de a?r styrning av strategisk implementering. Fo?r att beskriva styrning har vi brutit ner styrning till begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.

Flygbranschen har pÄ senare Är blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bÀrbara lÀsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det gÄr att implementera EFB i bolaget pÄ ett sÀkert och kostnadseffektivt sÀtt.Den hÀr studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde pÄvisa nÄgra direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen Àr att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbÀttringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som vÀger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..