Denna uppsats Àr kvalitativ och behandlar hur den utökade vÄrdgarantin implementeras i Uppsala LÀns Landsting. Med hjÀlp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som pÄverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vÄrdköerna genom rationalisering och effektivisering men Àven till att pÄverka organisationens omgivning sÄ att befolkningen fÄr en mer positiv uppfattning om sjukvÄrden. VÄra slutsatser Àr att den utökade vÄrdgarantin Àr en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen pÄverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhÄllande till dess omgivning..

I denna studie har vi undersökt vilka strategier som Àr viktiga att beakta vid implementering av beslutsstödjande system. Vi har utgÄtt frÄn Alters (1980) teori, dÀr han beskriver ett antal strategier som delas in i olika kategorier, och jÀmfört denna med empirin som vi undersökt vid tre företag. VÄr undersökning visar att de olika strategierna inte beaktas och tillÀmpas i lika stor utstrÀckning. I vÄr undersökning har vi funnit att strategierna som ingÄr i kategorin utveckla en tillfredsstÀllande grund Àr sÀrskilt viktiga att beakta. Vi har Àven funnit grund för en kompletterande strategi som behandlar vikten av att identifiera, möta och sÀkerstÀlla informationsbehovet hos intressenterna..

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom PrimÀrvÄrden i ett svenskt landsting. Vidare Àmnar vi diskutera om och i sÄdana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin Àr hÀmtad frÄn intervjuer med fyra personer med olika befattning inom PrimÀrvÄrden i Region SkÄne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju Är och kan nu sÀgas vara etablerat inom PrimÀrvÄrden, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del pÄverkats av det sÀtt PrimÀrvÄrden hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgÄngsfaktorer..

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Den nationella folkhÀlsopolitiken har som övergripande mÄl att uppnÄ en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksomrÄdet Àr mÄlet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trÀdde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebÀr att det Àr förbjudet att röka pÄ alla serveringsstÀllen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rÀttvis arbetsmiljö för krog- och restauranganstÀllda men Àven minska konsumtionen av cigaretter.

Företag som idag gÄr över till koncernstyrning mÄste beakta flera aspekter till exempel, hur bemanningen skall ske, hur styrningen av dotterbolagen ska gÄ till, vilka resurser som skall fördelas och vilka synergieffekter som genereras av att flera företag styrs frÄn en gemensam ledning. Denna uppsats utgÄr frÄn hur styrningen av dotterbolagen bör gÄ till och uppsatsens syfte Àr att undersöka hur företag skall gÄ tillvÀga vid en eventuell implementering av koncernstyrning. Fallstudien genomfördes i en koncern dÀr koncernstyrning endast existerar genom dotter- och moderbolagsrelationen. Ingen gemensam koncernledning Àr upprÀttad och varje bolag styr sig sjÀlvstÀndigt. De slutsatser vi har kommit fram till Àr att tre grundförutsÀttningar bör vara uppfyllda för att kunna genomföra en implementering av koncernstyrning..

Vi har valt att undersöka hur svenska börsföretag i dag redovisar och hanterar sin valutaexponering, sÀrskilt med avseende pÄ information om Ärliga nettoflöden i utlÀndsk valuta, andel kurssÀkring av utlÀndsk valuta samt löptid pÄ kurssÀkring, och pÄ vilket sÀtt rapporteringen kan belysa intressenters totala riskbedömning av ett företag..

I detta exjobb har en trÄdlös enhet för vibrationsmÀtning pÄ maskiner konstruerats. Arbetet har gÀllt bÄde hÄrdvara ochmjukvara. I arbetet ingÄr bland annat implementering av olika digitala filter i den mikrokontroller som valts ochframtagning och implementering av ett kommunikationsprotokoll för trÄdlös kommunikation. Resultatet har blivit att enkomplett fungerande prototyp pÄ en mÀtenhet med lovande egenskaper kunnat tas fram..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur implementering av förskolans reviderade lÀroplan gÄr till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrÄn ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska pÄ vilket sÀtt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. VÄr empiri grundar sig pÄ införskaffade intervjusvar ifrÄn nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet. Resultatet av vÄr undersökning visar att implementering av förskolans reviderade lÀroplan Àr ett exempel pÄ ett top-down perspektiv. UtifrÄn insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som Àr förskolans kvalitet skiljer sig beroende pÄ deras roll och position inom skolvÀsendet. Dessutom kom vi fram till att tvÄ diskursiva mönster framtrÀdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benÀmnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv..

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Visuella arbetssÀtt har visat sig vara effektivt inom byggbranschen. Studien omfattar de visuella arbetssÀtt som Skanska anvÀnder sig av; visuell styrning och visuell projektering. Syftet med studien Àr att öka antalet projekt som vÀljer att implementera arbetssÀtten. DÀrav har underliggande problem identifierats varför inte projekt vÀljer att implementera arbetssÀtten i den utstrÀckning som Skanska önskar.Det har visat sig under studiens gÄng att visuell projektering har implementerats i större utstrÀckning Àn visuell styrning, detta för att visuell projektering har ett mer utvecklat underlag. En jÀmförelse av verktygens implementering har gjorts..

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgÄngsfaktorer för implementeringen av affÀrssystem i e-handelsföretag.ForskningsfrÄga: Beaktas samma kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av ett affÀrssystem i stora fysiska företag som smÄ e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat tvÄ respondenter. En vetenskaplig förhÄllningssÀtt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktÀr.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affÀrssystem Àr och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svĂ„righeter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svĂ„righeter i sĂ„ fall kan vara. Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som till stor del grundas pĂ„ semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har frĂ€mst tvĂ„ teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivĂ„er.

TillstÄndsmaskiner Àr vanliga komponenter i mÄnga digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillstÄndsmaskin Àr rÀknare. RÀknare Àr ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende pÄ antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istÀllet en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) anvÀndas. Denna byggs upp av ett register dÀr en xor - operation utförs mellan tvÄ positioner, som beror pÄ lÀngden av registret.