Nya jämkningsmöjligheter av skattetillägg
En jämförande analys av befrielsegrunderna i taxeringslagen
Reglerna angående skattetillägg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att få de skattskyldiga att bättre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, då systemet för skattetillägg infördes, har det genomgått flera förändringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gällande lag anser Regeringen att det är av grundläggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstår som rättvist och rimligt, och att det dessutom är förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag, vilket framgår av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebär att svensk rätt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gällde även skattetilläggssystemet. En del i denna anpassning var att utöka de subjektiva befrielsegrunderna till de skattskyldigas fördel. Detta genomfördes genom att införa möjligheter att få skattetillägget jämkat, samt att tillgodose kraven på en generösare tillämpning.Vårt syfte med uppsatsen är att jämföra de nya och gamla befrielsegrunderna, samt att beskriva hur de nya befrielsegrunderna har påverkat Skatteverkets bedömning vid beslut angående påförande av skattetillägg. Vi är intresserade av att se om jämkningsmöjligheterna av skattetillägg har utnyttjats.För att få en uppfattning om hur många beslut angående skattetillägg som Skatteverket handlägger, och hur det förändrats under de senaste åren, har vi använt oss av statistik från Skatteverkets statistiska årsbok. Vi har även gjort en enkätundersökning riktad mot ett 50-tal omprövningsbeslut och grundläggande taxeringsbeslut angående påförande av skattetillägg vid skattekontoret i Arvika. Undersökningsmetoden var att ställa ett tjugotal frågor angående skattetillägg där svaren fördes in i en matris, vilket gjorde materialet mer överskådligt och mätbart.Det har även gjorts en jämförande studie mellan de gamla och de nya befrielsegrunderna. Vi har studerat ett antal rättsfall som dömts efter de gamla reglerna och jämfört med förarbeten till de nya grunderna, samt Skatteverkets nuvarande riktlinjer. Analysen är gjord punkt för punkt utifrån befrielsegrundernas ordning i 5 kap. 14 § i taxeringslagenAvslutningsvis har vi kommenterat om ovannämnda rättsfall skulle komma till ett annat avgörande utifrån nu gällande rätt, samt Skatteverkets statistik gällande skattetillägg och tillämpning av de nya befrielsegrunderna från och med 2004 års taxering.