Syftet med studien är att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrättat heltäckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsätt på konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville också försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvändiga förutsättningar som är förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frågan om det är möjligt eller önskvärt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsätt hos HR-chefer/strateger på olika typer av arbetsplatser, såväl privata som offentliga.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn på konflikter och konflikthantering på arbetsplatsen, utifrån tre frågeställningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer på ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frågorna konstruerades utifrån frågeställningarnas inriktningar och åtta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehållsanalys som går ut på att finna de meningsbärande enheterna ur det latenta innehållet, vilket uppnås genom forskarens tolkning. Resultatet sammanställdes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebär att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet därefter. Upplevelsen av en konflikt är subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

Uppsatsen avser undersöka hur entreprenörer upplever och hanterar det ökade ledarskapskrav som ett växande företag för med sig. För att söka svar på detta har fyra frågeställningar utarbetats: Hur upplevs de ökade administrativa sysslor som följer med attföretaget växer? Minskar entreprenören inom personen på bekostnad av att ledaren/administratören inom densamme växer?Klarar entreprenören av att ta på sig de ledarroller som behöver axlas av ledaren i och med att företaget växer? Hur bör entreprenören möta det växande ledarskapskravet? Genom semistruktureradeintervjuer med fem enskilda entreprenörer verkande inom modebranschen i Göteborgsregionen har unika berättelser samlats in. Det teoretiska ramverket har delats upp i två övergripande block varvid det ena tar upp teorier rörande entreprenören medan det andra innefattar teorier rörande ledarskapskrav och den ledarskapskris som eventuellt kan uppstå. Med hjälp av dessa teorier har empirin analyserats, varvid det har framkommit att det inte finns ett entydigt tillvägagångssätt för hur det ökande ledarskapskravet har att hanteras.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

IT-baserad hantering av information kan i många fall vara till stor hjälp för organisationer, vid hantering av administrativa uppgifter. Rollspelsföreningen Trollborgen använder idag ingen typ av sammansatt teknisk lösning vid hantering av information. Idag används endast ren pappershantering för medlemslistor, spelcirklar och materialhantering, samt e-postmeddelanden för att sprida nyheter till föreningens medlemmar. Genom att använda ett webbaserat IT-system kan Trollborgen lättare interagera med sina medlemmar och hantera information på ett mer tidseffektivt sätt. IT-system kan även minimera risken för problem vid hantering av viktig information rörande föreningens medlemmar och spelmaterial.Syftet med denna rapport var att genom utvecklingsmetoden OpenUP få fram hur Trollborgen på bästa sätt kan effektivisera föreningens administrativa arbete, samt utveckla ett webbaserat och databasanslutet system, som underlättar Trollborgens föreningsverksamhet.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

I ett modernt företag som vill tillhöra de främsta inom sin bransch ställs höga krav på effektivitet. Det finns inget utrymme för uppenbara kvalitetsbrister varken i verksamheten eller i de produkter eller tjänster som denna åstadkommer. För att eliminera kvalitetsbrister i verksamheten är en effektiv metod att kartlägga den i processer och på så viss åskådliggöra ineffektiviteterna. I detta examensarbete som genomförts på WMdata Utilities har de tre administrativa processerna: faktureringsprocessen, inköpsprocessen och löneprocessen undersökts. Syftet har varit att effektivisera de tre processerna.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar en människas privatliv efter det att hon/han tilldelats sin första chefsbefattning. Detta för att kunna analysera hur en människas privatliv påverkas, för att slutligen kunna analysera och förstå varför denna påverkan sker. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa forskningstrategin med fallstudien som undersökningsdesign. Arbetet har varit av iterativ karaktär då vi använt oss av det abduktiva synsättet. Semi-strukturerade personliga intervjuer gjordes med sammanlagt tretton personer.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

 Ett nytt ?gränslöst arbetsliv? med fokus på och bedömning av prestation har idag växt fram. Individen har större eget ansvar över sitt arbete och förväntas leva upp till höga krav. Syftet med denna studie är att i det prestationsinriktade arbetslivet undersöka upplevelser av högprestation och arbetstillfredsställelse inom ett företag som använder ett högpresterande system, områden som berörs är motivation och ledarskap. Undersökningens frågeställning som besvaras är: Hur upplever chefer och medarbetare högpresterande system och arbetstillfredsställelse? Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..