Syftet med denna studie var att undersöka hur chefers ledarskap praktiseras och karaktäriseras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att intervjua chefer som övergått till att arbeta i aktivitetsbaserade kontor visade resultatet att kontorets utformning ställer nya krav på chefer att leda medarbetarna jämfört med tidigare kontorslösning. Kontorets design har lett till att medarbetarnas synlighet i relation till chefen minskat medan medarbetarnas individuella ansvarstagande ökat. Cheferna upplever en minskad kontroll i relation till medarbetarna som lett till att cheferna behövt anpassa sitt ledarskap för att minska distansen och bidra till ökad interaktion. Lyhördhet och tillgänglighet visade sig vara viktiga egenskaper för att bidra till ett gott ledarskapför medarbetarna.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda.

Vi har undersökt vad två olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och säkerställa att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrån intervjuer med IT-cheferna vid dessa två företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kärnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strävar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hålla nere kostnaderna och samt att hålla informationen aktuell och samlad på ett ställe. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas på att underhålla och utveckla befintliga informationssystem..

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen.Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framställningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrävande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsättningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med målsättningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltäckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 färdigställdes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till äldre normgivning.

Titel: Gör cheferna som de säger? Kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers.Nivå: Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hpFörfattare: Madeleine Lindqvist och Björn StenholmHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet är att undersöka kunskapens betydelse för skillnader i uttalad och faktisk interaktion mellan chefer och blue-collar workers respektive knowledge workers. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer med anställda och chefer på olika företag har använts för att samla in det empiriska materialet. Den teoretiska referensramen har samlats in genom relevant kurslitteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnet. Resultat & Slutsats: Slutsatsen som dragits utifrån denna studie är att det inte gått att finna något glapp mellan chefers uttalade och faktiska handlingar. Däremot visar den på att svårigheten med kommunikation kvarstår trots kunskap om interaktion Förslag till fortsatt forskning: Då vi anser att vårt tillvägagångssätt inte kunde stödja den klassiska teorin föreslår vi att samma forskningsfråga studeras med en deltagande metod då vi tror att det skulle ge ett annat resultat. Ett annat förslag är att undersöka varför kommunikationen mellan chefer och anställda inte fungerar trots att båda parter är medvetna om problemet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för de komplexa situationer som chefer med ledaransvar ställs inför och huruvida deras kunskap inom områden som kommunikation och interaktion kan hjälpa dem i sitt arbete. Nyckelord: Espoused theory, theory-in-use, arbetsmotivation, knowledge workers, blue-collar workers.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.

Med risk för långvarig stress bland anställda inom socialtjänsten, ställs höga krav på chefer i ett psykosocialt arbete. Då socialtjänst är ramstyrt, söker bistånd samt har svårigheter i prioritering av arbetet ställer detta frågan hur chefer upplever förutsättningen till det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Sex chefer inom en socialförvaltning har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom en innehållsanalys med ett manifest fokus. Resultaten visar en homogen upplevelse att med rätt inställning finns förutsättningar för ett arbete som gynnar den psykosociala arbetsmiljön.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att säkerställa sin kompetensförsörjning. Det råder en brist på färdiga chefer och organisationer behöver därför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av Skellefteå kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa färdiga chefer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja är nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.