Sökresultat:
79 Uppsatser om Adaptiv förvaltning - Sida 5 av 6
Hörselscreening via det publika telefonnÀtet : Utveckling och validering av testapplikation
En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.
Lokal samförvaltning i Tivedsbygden : en svÄrfÄngad vision om hÄllbar naturresurshantering
Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.
Förvarings- och doseringsbehÄllare för livsmedelspulver : Konstruktion av konsumentprodukt
Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.
Sensorfusion för ACC-System
Genom att fusionera (sammanföra) data frÄn olika sensorer kan ett resultat uppnÄs som ger mer Àn de enskilda sensorerna var för sig. HÀr utreds vilka sensorer och sensorfusionsmetoder som kan vara aktuella att anvÀnda för Scanias adaptiva farthÄllare (ACC). Den adaptiva farthÄllaren anpassar det egna fordonets hastighet inte bara till en förinstÀlld hastighet utan Àven till framförvarande fordons hastighet. Scanias ACC-system anvÀnder idag en radar för mÄldetektering.Det finns ett antal algoritmer och arkitekturer som passar för sensorfusionssystem beroende pÄ nivÄn hos sensordatan och anvÀndningsomrÄdet. Minstakvadratmetoder kan anvÀndas dÄ data ska matchas mot en fysisk modell, ofta med lÄgnivÄdata.
Beteendeteterapeutisk intensivtrÀning av adaptiva fÀrdigheter av barn med autism vid en mellansvensk habilitering
Att ha ett autismspektrumtillstĂ„nd innebĂ€r en omfattande störning i utvecklingen som karaktĂ€riseras av stora brister i förmĂ„gan till social interaktion, kommunikation och i hög utstrĂ€ckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svĂ„righeter och hur barn svarar pĂ„ en intervention, vilket försvĂ„rar att dra samstĂ€mmiga slutsatser om vad som Ă€r effektiv trĂ€ning för barnen. De mest studerade behandlingsÂprogrammen Ă€r de med tidig intensiv hembaserad beteendeÂintervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett Ă„rs trĂ€ning med beteendeterapeutisk intensivÂtrĂ€ning inom rutinvĂ„rden. Syftet var att se om trĂ€ningen pĂ„verkade barnens adaptiva förmĂ„gor och förĂ€ndring av problembeteenden.
Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid
Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.
Renbruksplan ? frÄn tanke till verklighet
Renbruksplan (RBP) Ă€r ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. Ă
r 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 Är senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar pÄbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag anvÀnds RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvÀndare för att kommunicera och visa rennÀringens verksamhet.
VÀgen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med grÀnsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begrÀnsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande Ärhundraden fortsÀtter renskötselsamhÀllet möta förÀndringar som pÄverkar dess form och utförande.
FrÀmmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag
Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.
Full duplex Konferenstelefon
Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet.
KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling
Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.
Full duplex Konferenstelefon
Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon.
Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1
signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ
mycket som möjligt av processoms kapacitet.
Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ
att
ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i
systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare
och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet. Utan nÄgon form av
ekokontroll uppstÄr ett irriterande eko av sin egen röst i telefonen. Ju lÀngre
fardröjning som telefonnÀtet tillför, ju mer irriterande blir ekot.
Konventionella högtalartelefoner anvÀnder röstaktivering av mikrofonen för att
bli av med ekot.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana
miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana
samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator
hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ
kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar
allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov
till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av
vattendrag, försurning m.m.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.
Socker - en söt produkt nu som dÄ
Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.
Ekosystemansatsen : pÄ nationell och regional nivÄ
Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.