Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på hondjuren (älgkor och ? kvigor).

Examensarbetet utfördes på Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i Båstad. Arbetet är en vidareutveckling av tidigare examensarbete på institutionen. Intresset för bullerdämpning har ökat dramatiskt på senare tid, då forskning visat bullrets negativa inverkan på folk. Buller är inte bara skadligt för hörseln, utan kan även vara psykiskt påfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvärk. För att undertrycka buller i t.ex.

Kräftskivan har en alldeles särskild plats i den svenska folksjälen, trots att den egentligen är en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av så kallad fredningstid, för att begränsa fisket. I och med fredningstiden, då kräftan endast fick fångas under vissa tillåtna perioder, kom förtärandet av kräftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar än idag. Det skulle firas när kräftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsätter vi att fira kräftpremiären i augusti. Våra inhemska bestånd av flod- och signalkräftor utgör så kallade allmänningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhällen världen över.