Sök:

Sökresultat:

2018 Uppsatser om Action-klasser - Sida 52 av 135

Stökigt på musiken?

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Förväntningar ? är de självuppfyllande?

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.

Utslussning av elever i förberedelseklass- visioner och verklighet

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen:några enhetschefers intryck

The aim of this text is to study how sectional managers in the care of the elderly work so as to promote basic human values. Semi-structured interviews generated qualitative data from five sectional managers. A hermeneutical approach was applied for interpreting the interviews. The result shows that the respondents are conscious of the fact that it takes a lot of long term work before a change in current procedures will happen. Also, the common everyday principles of work and basic values will continue to be part of the care of the elderly.

Skönlitterär högläsning som undervisningsmetod - En historie- och religionsdidaktisk studie i årskurs 1

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet.

En intressant gemenskap - En analys av begreppet intressegemenskap i ränteavdragsbegränsningsreglerna

The establishment of loan-based structures within a group of associated enterprises with the purpose of lowering the group's taxes by using deductible interest payments to transfer money has become increasingly popular in Sweden during the past few years. The legislator has therefore implemented new laws which restrict the amount of interest payments that are deductible within a group of associated enterprises. As a consequence the definition of associated enterprises has become of high importance. The definition has been criticized and is perceived by many as vague and difficult to interpret. The purpose of this thesis is to examine the definition of associated enterprises in Swedish tax law with the aim of clarifying its scope and meaning.

Några elevers uppfattningar om musik och musikundervisning

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre.

Vägen till det goda klassrumsklimatet

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen..

Pedagogers syn på matematik i förskolan

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Nivågruppering i matematik : En studie om lärares inställning till nivågrupperad undervisning

Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art.

Skötsamhetens makt - Den moraliska sensibilitetens struktur och maktgörandets beståndsdelar: Hur kan dygderna fördjupa förståelsen kring empowermentprocesser?

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

Informellt ledarskap i klassrummet: grundskolans år 9 samt
gymnasiet

Denna studie är en undersökning om informella ledare bland elever i år 9 på grundskolan och på gymnasiet. Fokus i mitt arbete har legat på informella ledare med negativ inverkan på bland annat lektioner och klasskamrater. Jag har genom intervjuer och observationer försökt ta reda på hur olika lärare identifierar och hanterar informella ledare, samt hur dessa påverkar det dagliga skolarbetet. Det som framkommit i min undersökning är bl.a. att de intervjuade lärarna menar att de flesta klasser har informella ledare, och att dessa kan vara mer eller mindre tydliga.

V-modulen, en del av en hållbarhetsstrategi.

The state of our society is frequently changing. Due to various factors, the pressure of creating a changeable city is high and necessary to adequately supply the needs for its inhabitants. But making these changes and adapt to the fast shifting state of the city is not always physical possible. Young adults and students is a group that often seeks to move to intensely growing city regions. The reason for this is a more promising job market and more attractive educations, but coincidentally the shortage of housing is extremely high in these areas.

Att berätta med ord och bilder: Relationen mellan återberättande och och bildsekvensering hos barn

Storytelling is a complex action that requires many linguistic and other cognitive abilities, like memory and attention. Resent research has shown a correlation between oral story retelling and picture arrangement among children with neurodevelopmental disorders. The present study analyzes if this correlation exists among a convenience sample of children from the general population. 77 children between 3:11 and 9:0 years old accomplished Bus Story Test and a picture arrangement task from WISC III. Significant correlations was found between picture arrangement and Bus Story Test?s subscores sentence length, subordinate clauses and information.

Multipla intelligenser - En studie i hur en skola tillämpar begreppet Multipla intelligenser i undervisningen

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

<- Föregående sida 52 Nästa sida ->