Abstrakt Titel: Affärsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med vårt arbete är först och främst att undersöka vad aktuell teori säger om affärsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestämma om teorier av ett Community företag stämmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frågeformulär för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna säger om Communitys och ett riktigt Community inte är stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver.

ForskningsfrågaPåverkas kunders utvärdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli påverkar kundernas produktutvärdering i en butik.MetodikUppsatsen utgår från en kvantitativansats och använder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror på att grunden till rapporten är baserad på hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjälp av ett fältexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte påverkar kunders produktutvärdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos små och medelstora svenska business-to-business tjänsteföretag och diskuterat förutsättningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjälp av en enklare modell, som återger företagets syn på strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjänsteinriktningen är avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller så att företagen använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslår vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..

Syftet med vår uppsats är att undersöka om man utifrån historisk utveckling kan förstå framtiden för den svenska byggvarubranschen. Frågeställningar: Vilka strukturförändringar har skett inom byggvaru- branschen?Hur ser en aktör på situationen nu och i framtiden? Metod: Vi har använt oss av en branschstudiemetod för att förstå den historiska utvecklingen av byggvarubranschen. Därefter har vi använt oss av en fallstudiemetod för att förstå nutiden samt tendenser inför framtiden. Slutsats:Den svenska byggvarubranschen har genomgått en rad olika strukturförändringar.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Handel är inget nytt fenomen. Däremot har lokalisering av handel och sättet att handla på förändrats över tid. Butikerna kan välja att placera sin verksamhet på olika platser för att uppnå hög lönsamhet och omsättning. I dagens samhälle kan vi på många ställen se byggnader fyllda med affärer inuti: vi kallar dem gallerior. Det finns flera fördelar med att etablera en butik i en galleria jämfört med andra affärslägen.

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom visa på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en undervisningsform.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

AbstractBakgrund & Problem:Bemanningsbranschens utveckling och etablering har ökat kraftigt de senaste decennierna då allt fler företag använder sig av inhyrd arbetskraft. Vi vet att bemanningsbranschen är en vanlig företeelse i dagens samhälle samt att branschen har goda förutsättningar då den växer kraftigt i Sverige. Vi anser därför att det är viktigt att veta varför organisationer hyr in personal istället för att rekrytera då vi anser att fenomenet bemanning och bemanningsföretag är väldigt aktuellt i dagsläget. Av dessa specifika anledningar väcktes vårt intresse för studiens ämne med förhoppningar om att komma fram till ett resultat som skiljer sig från presumerade antaganden.Syfte:Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att hyra in extern personal istället för att rekrytera samt att belysa vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda sig av extern personal. Vi vill även bidra med insikten i hur organisationer påverkas av den inhyrda personalen.

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Studien syftar till att tolka och skapa en förståelse om hur elever upplever lärarens medvetet positiva förhållningssätt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lärandet påverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön påverkas. Jag har genomfört studien på en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig på de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lärarens positiva förhållningssätt som något som gör dem motiverad oavsett om det gäller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats är att lärarens positiva förhållningssätt kan skapa lust att lära och lust är en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lärande..

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lärmiljö påverkar elevers lärande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkäter och observationer användes för att besvara syftet utifrån vår, för denna rapport, uppställda definition av lärande. Respondenter var gymnasieelever i årskurs 1-3 på ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklärare. Resultatet visade att eleverna i stor utsträckning tyckte att lärandet var oförändrat. Av de elever som inte tyckte oförändrat ansåg nästan samtliga att påverkan var positiv.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..