Denna uppsats visar utvecklingen av ett konferenshotell i 3D med restaurang, spa och omkringliggande stugor samt modellerad omgivning. Vi fick uppgiften att modellera Öjeberget JĂ€rvsö AB: s vision om hur deras ombygge av skidorten Öjeberget ska se ut. Vi anvĂ€nde oss av programmet Autodesk Maya 2009 att göra modellerna och Adobe Premiere för att redigera vĂ„ra kameraĂ„kningar. Anledningen till att kunden ville ha deras Ă€nnu ej genomförda ombyggnad i 3D var för att visa sponsorer och eventuella framtida gĂ€ster hur ombyggnaden skulle kunna se ut och hur arbetet fortlöper..

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit pÄ en metod och förklaringsmodell som kan ÄtgÀrda vissa brister inom det matematiska omrÄdet. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare Är kan lÀra sig rÀkna med negativa tal med hjÀlp av visualisering som min metod ?att rÀkna med gropar? bygger pÄ. Jag har anvÀnt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie pÄ 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska omrÄdet negativa tal.

Natur bidrar positivt till mÀnniskans vÀlbefinnande. Samtidigt minskar stadsmÀnniskans nÀrmaste natur som en följd av förtÀtning och urbanisering. DÀrför Àr det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter mÀnniskans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om mÀnniskans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgÀngliggöra kunskapen om vad i naturen som mÀnniskan har preferens för, samt att föreslÄ hur denna kunskap kan tillÀmpas av landskapsarkitekter.

Idag Àger Skanska ett antal tomter i omrÄdet Silverdal, Stockholm, som ska bebyggas med kontor och bostadshus. Bostadshusen och kontorsbyggnaderna ska sedan sÀljas. Skanska vill dÀrför göra en visualisering av omrÄdet och anvÀnda som underlag vid försÀljningen. Examensarbetets syfte Àr att ta fram en förenklad terrÀngmodell över Silverdal med hjÀlp avprogrammet Autodesk 3D studio max 9. Byggnaderna visualiseras genom grÄa fyrkanter för att man ska fÄ en bild av hur byggnaderna kommer att ligga i miljöerna.Allt som allt sÄ anser jag att projektet gÄtt bra efter att beslutet tagits att endast nÄgra fasta vinklar skulle fÀrdigstÀllas..

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Detta projekt Äterspeglar Äsikten att det finns stora vinster att göra nÀr redan nu vÀl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjÀlp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt dÀr denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan vÀl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hÄl i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjÀlp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Arbetet behandlar en uppsÀttning verk som bestÄr av sammanlagt 37 illustrationer dÀr jag medvetet anvÀnder olika fysionomiska formelement och omgivningsbeskrivningar för att gestalta valda typer av karaktÀrer.För att hinna genomföra arbetet begrÀnsade jag det till visualisering av ett par grundkaraktÀrer, ond respektive god. Den första delen av arbetet bestÄr av enbart persongestaltningar, alla gjorda i grÄskala. I den andra delen Àr de gjorda i fÀrg och innefattar Àven symbol- eller hÀndelsebeskrivande bakgrunder.Under arbetet har jag haft stor nytta av observationer frÄn tillÀmpad kognitionsforskning. Det gÀller dels hur vi observerar ansiktsdrag, kroppshÄllning och proportioner för att gruppera mÀnniskor i vad vi tror Àr meningsfulla sociala, egenskapsbeskrivande kategorier, dels de formelement ? sÀrskilt nÀr det gÀller ansiktsuttryck ? vi dÄ tar speciellt intryck av.

Risktaganden görs pÄ daglig basis och vÄr sinnestÀmning ligger till grunden för mÄnga av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det stÀllningstaganden vi stÀlls inför. Den hÀr studien Àmnade att undersöka huruvida det gick att pÄverka en individs riskbedömning med hjÀlp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde pÄverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid UmeÄ universitet i Äldrarna 19-35. De fick i en enkÀtundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet frÄn studien visade pÄ en signifikant skillnad i förmÄn för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan pÄverka individers affekt och beslutsfattande. Studien Àmnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vÄrt beslutsfattande och hur det gÄr att pÄverka en individs affekt i olika riktningar genom att lÄta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Rapporten Àr en sammanstÀllning av gruppens samlade erfarenheter och lÀrdomar av ett projekt vars syfte var att utveckla ett verktyg som ska visualisera svarstider mellan mobila klienter och datacenter. Genom att anvÀnda kontinuerlig prototypning har gruppen kunnat arbeta pÄ ett anvÀndarna sÀtt för att uppfylla kundens verkliga behov. För att uppnÄ detta anvÀndes utvecklingsmetodiken Kanban. Under projektets gÄng anpassades metodiken för att bÀttra passa in i arbetet.Projektets anvÀndartester har lett till sammanfattande erfarenheter om visualisering av data. Visualiseringar som projektgruppen ansetts tydliga uppfattades inte alltid pÄ samma sÀtt av anvÀndarna.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvÀndande hos styrketrÀnande mÀn utifrÄn faktorerna; var/nÀr visualiseringen sker, vad visualiseringen innehÄller, varför visualisering anvÀnds, hur visualiseringen anvÀnds och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketrÀnande mÀn som var 19-26 Är gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och anvÀndes för att besvara studiens syfte.  Det fanns bÄde skillnader och likheter i nÀr, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och anvÀndes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvÀndandet var störst innan trÀning, den frivilliga visualiseringen Äterfanns Àven i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svÄr för deltagarna att medvetenhetsgöra och dÀrför svÄrt att dra slutsatser ifrÄn.

Att kommunicera gestaltningsidéer genom visualiseringar av verkligheten Àr vÀsentligt för landskapsarkitekter. MÀnskliga figurer, sÄ kallade skalfigurer, placeras alltid i perspektivbilder och spelar dÀr en nyckelroll. Tidigare forskning visar att de mÀnniskor som representeras i landskapsarkitekters perspektivbilder inte överensstÀmmer med de verkliga demografiska strukturerna i Sverige. Personer med utlÀndsk bakgrund, Àldre, funktionshindrade och personer som bÀr klÀder som tyder pÄ religionstillhörighet Àr underrepresenterade i bilderna. Skalfigurer förstÀrker dÀrför en vedertagen norm i samhÀllet om att de flesta svenskar Àr vita, unga och utan synliga funktionshinder.

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förstÄelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbÀttra gÀllande deras visualiseringsanvÀndande och förmÄga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio mÀn och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 Är gamla (M = 21.5 Är). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) anvÀndes som mÀtinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna anvÀnde visualisering och nÄgra mönster som anvÀndes var: Bra slag och Hur slaget skall slÄs.

The purpose of this master thesis was to explore and develop prototypes for visualization of trade statistics in a market surveilance application. In such an anapplication a large amount of information is processed. This information is then summarized and presented to the market surveillance staff. The practical part of this thesis was done at Scila AB in Stockholm. Three prototypes were developed based on modern visualization methods.

Den hÀr studien undersöker hur 3D-visualisering underlÀttar arbetet med brukare i produktbestÀmningsskedet. Den fokuserar pÄ hur 3D-visualisering kan förbÀttra kommunikationen mellan projektaktörer och vÄrdverksamhet. Undersökningen gjordes pÄ Centralsjukhuset i Karlstad med Landstinget i VÀrmland som uppdragsgivare och ByggDialog AB som handledare. I detta projekt som Àr benÀmnt CSK 2013 anvÀndes byggnadsinformationsmodellering, BIM. FrÀmst i form av en gemensam objektbaserade 3D-modell dÀr alla tekniska discipliners ritningar ingÄr.Problemet som ligger till grund för studien Àr hur kommunikationen med verksamheten och deras förstÄelse för utformningen kan stÀrkas.