Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lÀrare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Det har tidigare pÄgÄtt mÄnga experiment och examensarbeten inom ansikts- och ögondetektering och mÄnga Àr medvetna av detekteringsalgoritmernas existens men dÀremot Àr den parallaxeffekten inte lika vÀltalad trots att tredimensionell och djupupplevelse Àr vanlig för oss. Vad Àr parallax? Hur Àr det att implementera och anvÀnda det i datorspel?Syftet med detta projekt Àr att förstÄ den parallaxeffektens pÄverkan i datorspel och hur mÀnniskor upplever det. Den parallaxeffekten som undersöks Àr en djupupplevelse som uppfattas nÀr vi rör oss, till följd av skillnaden pÄ bilden beroende av huvudets rörelse, vilket Àr rörelseparallax. Lösningsförslaget till projektet Àr att anvÀnda sig av webbkamera till att detektera och följa ansiktsrörelse och anpassar grafiken till det.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet Àr att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vÄrt arbete. Genom att bÀttre förstÄ hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vÄrt anvÀndande av den. Inledningsvis görs en genomgÄng av hur skissprocessen fungerar. DÀrefter fastslÄs tre faktorer som stÀrker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan anvÀndas för undersökande och platsförstÄelse samt hur skissen pÄverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak pÄ en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stÀrker vÄr förmÄga att se och lösa problem.

This is a thesis written at the Swedish University of Agriculture inAlnarp within the landscape architecture education. The essay dealswith the landscape architect's professional identity and how it isdescribed in different contexts along with how it is perceived byprofessional landscape architects.Misunderstandings and preconceptions concerning the landscapearchitect's professional identity is common, both within and outsidethe branch of industry that includes the vocation. This raises problemswithin the industry and for the individual landscape architect. To findout if the root of the problems lies in available descriptions of theoccupation a study has been made. The study includes how thelandscape architect is defined in easily accessible information fromthe internet and in literature as well as in industry-orientedinformation such as dissertations and information from SverigesArkitekter (the Swedish Architects).

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att fÄ fram nationella och internationella studier. Den första tilltÀnkta Äldersgruppen var 6-8 Är, men den fick utökas till Äldrarna 3-15 Är, pÄ grund av begrÀnsad forskning i den tidigare tÀnkta Äldersgruppen. Materialet som anvÀndes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna anvÀnde var: visualisering, hypotes, rÀknestrategier samt att försöka se samband.

MÀnniskans nÀra relation till trÀd genom historien har medfört att trÀd kan ha stor symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella vÀrden. Enstaka trÀd kan framkalla en kÀnsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt pÄ trÀd Àr i ljuset av tÀtare stÀder och ökande exploatering vÀrd att ta till vara pÄ och utveckla. Ett sÀtt att göra det pÄ Àr att anvÀnda sig av ett konstnÀrligt angreppssÀtt i arbetet med trÀd och konstformen trÀdskulptering Àr ett sÄdant. Den utövas genom att stammar och grenar formas pÄ trÀd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst pÄ ett unikt sÀtt. SkrÀddarsydda trÀd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte gÄr att uppnÄ pÄ annat sÀtt.

Den nya mÀtningstekniken pÄ marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger pÄ att ett instrument, monterat pÄ ett stativ, sÀnder ut en laserstrÄle vilken avlÀnkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. LaserstrÄlen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfÀlt och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehÄller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhÄller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lÀmplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartlÀggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts pÄ Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda pÄ hur lÀmplig terrester laserskanning Àr vid vardaglig inmÀtning och kartering av objekt i stadsmiljö.

Det offentliga rummet Àr sÄ mycket mer Àn bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mÀnskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan mÄna om och vÀlja att göra utrymme för. För ?livet? uppstÄr inte bara av sig sjÀlvt.

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte ? detta i samband med att BIM kommer att ersÀtta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, Àven kallat objektsbaserad informationshantering, anvÀnds idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential.FörÀndringar sker Àven betrÀffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav Àr inte lÀngre enbart lagstadgade, utan kommer Àven frÄn fastighetsÀgarna sjÀlva.

Den hÀr uppsatsen beskriver ett försök att skapa en webbdesign för gemensam hemleverans av matkassar Ät webbtjÀnsten Mealplanner. Varför det hÀr Àr av intresse Àr för att spara bÄde tid och pengar för företagen som erbjuder tjÀnsten samt för att lÄta kunden skÀra ner pÄ leveranskostnaden. Problemet ligger i att lÄta kunder i ett nÀromrÄde av varandra kunna samarbeta för att uppnÄ mÄlet med gemensamma bestÀllningar och reducerade leveranskostnader. För att lyckas skapa en design som uppfyller en bra funktionalitet anvÀndes beprövad mÄldrivet designarbete framtaget av Kim Goodwin. Resultatet Àr en framtagen design som lÄter anvÀndare samarbeta pÄ webbplatsen genom kontaktmöjligheter och visualisering av varandras bestÀllningsspecifikationer.

Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.

EfterfrÄgan pÄ digital kartinformation ökar kraftigt. För en kartproducent rÀcker det inte alltid att bara förse anvÀndaren med en papperskopia. IstÀllet efterfrÄgas ofta en digital kartbild dÀr objekten Àr kopplade till en databas som anvÀndaren lÀtt kan uppdatera allteftersom informationen förÀndras. MÄlet med detta arbete var dÀrför att hitta en metod att datalagra och visualisera stratigrafisk information. I detta arbete har information frÄn gjorda borrningar och seismiska profiler frÄn ett omrÄde i SödertÀlje kommun samlats in och strukturerats pÄ ett sÄdant sÀtt att de kan anvÀndas i ett GIS-system.

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lÀmpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har anvÀnts flitigt inom vetenskapliga omrÄden, frÀmst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken anvÀnds nu inom flera olika omrÄden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den hÀr rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lÀmpar sig för realtidsapplikationer.