I dagens samhälle börjar det bli allt viktigare att tänka på miljöaspekterna vid framtagningen av nya produkter. Med hjälp av olika datorprogram kan det bli lättare att konstruera produkter som har mindre påverkan på miljön.Denna rapport hade som syfte att få en förståelse för hur man kan använda sig av SolidWorks program Sustainability i konstruktionsarbetet och att med hjälp av ekodesignens 10 Gyllene Regler och CES EduPack mäta/värdera i vad mån SolidWorks Sustainability ger en bättre produkt eller inte. Slutligen också visa hur och på viket sätt SolidWorks Sustianability verkligen skapar mer miljövänliga produkter.Livscykelanalyser med SolidWorks Sustainability och CES EduPack genomfördes på ett lås och ett takaggregat. Skillnaden mellan programmen blev framför allt stor då takaggregatetanalyserades. Då räknade SolidWorks Sustainability att takaggregatet koldioxidavtryck var 6300 kg och energiförbrukning 1,1 MJ medan CES EduPack gav resultatet 465 kg och 4,71 MJ.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

De senaste åren har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nämnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut ändrades reglerna för enskilda näringsidkaresom omsätter högst tre miljoner kronor årligen.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Detta ansågs inte tillfredsställande. Från och med den 1 januari 1999 har undantag från tystnadsplikten gjorts. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna säger att revisorn ska vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissättning mellan företag i intressegemenskap, trädde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter) har närmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, så kallade verkställighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven är att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid gränsöverskridande interntransaktioner är marknadsmässiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingår föreskrifter om skatt i det så kallade obligatoriska lagområdet och normgivningskompetensen kan därför inte delegeras av riksdagen. Utfärdandet av verkställighetsföreskrifter är däremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

Intrångsundersökning är en civilrättslig åtgärd som gör det möjligt för en upphovsrättsinnehavare att säkra nödvändiga bevis som kan hjälpa denne att styrka intrång i sina rättigheter. En intrångsundersökning görs av kronofogdemyndigheten hos den person som misstänks ha gjort intrång i upphovsrättsinnehavarens rättigheter. De bevis som kan komma fram vid en intrångsundersökning kan sedan vara till nytta för upphovsrättsinnehavaren när denne sedan t.ex. försöker kräva skadestånd eller vitesförbud. Det finns också en annan sida av intrångsundersökningsinstitutet.

Syftet med uppsatsen är att jämföra hur grunderna för ansvarsfrihet från skadestånd vid fullgörelsehinder är uppbyggda i olika normsystem för att utifrån en komparativ analys komma fram till vilket system som är bäst tillämpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen.De regler jag valt att studera för en komparativ jämförelse är kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska läran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror på att teorin är starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel på hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

 I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen från att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. Karaktäristiskt för sakprocessen är att processen utgörs av en sakfråga. Sakfrågor är begränsade till den ram som domstolen sätter upp för processen. Inom samma yrkanden får parterna ändra grunder för sin talan. En talan består av parts yrkanden och grunderna till yrkandet.

Den svenska byggbranschen beskrivs många gånger som en oligopolmarknad med låg utvecklingsgrad. I takt med Stockholms befolkningsökning fortsätter priserna på bostäder i Stockholm stad att öka. I Sverige gäller strikta restriktioner för mark genom kommunalt planmonopol och reglerna för nya byggprojekt följer den rådande Plan- och bygglagen (PBL). Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för vilken betydelse planmonopolet och planprocessen har på medelstora byggföretag i Stockholm med avseende på konkurrens om byggprojekt med stora byggföretag samt att undersöka den effekt ledtidsprocessens längd har på kostnader, effektivitet och nyproduktionens omfattning för dessa företag. För att besvara uppsatsens frågeställningar använder sig författarna av kvalitativa intervjuer med sju medelstora byggföretag som representerar det empiriska materialet i studien.

År 1988 tillsatte regeringen en kommitté för utredning av reglerna om ersättning för ideell skada. Enligt kommittén bör brottsoffrens ställning stärkas särskilt när det gäller barn som utsätts för sexualbrott. Enligt kommittén är ett sätt att stärka brottsoffrens ställning att de ges generösa ersättningar. Ett annat sätt är att det i lagtext tydligt anges vem som är berättigad till ersättning för kränkning. Kränkning är en skadetyp som skiljer sig från övriga skadetyper som finns i SkL, då den är av renodlat ideell natur och är frikopplad från medicinska symtom.