Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Scania utvecklar och tillverkar lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer. Största delen av Scania Sverige ligger i SödertÀlje, dÀr Àven den mesta utvecklingen av produkterna sker. Företaget Àr verksamt i ca 100 lÀnder och har 34 000 anstÀllda. Forskning och utveckling bestÄr av ca 2 400 anstÀllda. [1]Scania Motormontering SödertÀlje tillverkar motorer för Scanias europeiska produktion av lastbilar och bussar.

Problem UtgÄngspunkten för kvalitetskontrollen Àr EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssÀkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte pÄ alla kvalificerade revisorer som Àr ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillÀmpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byrÄerna har ofta ett byrÄinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrÄ finns sÀllan nÄgot internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför dÄ substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrÄn och till KvalitetsnÀmnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

De senaste Ären har utslÀppsreglerna för sjöfarten blivit allt hÄrdare och under de kommande Ären skÀrps de Ànnu mer. För att svaveldirektiven för sjöfarten ska fungera effektivt sÄ krÀvs det ocksÄ att de efterlevs. Syftet med den hÀr studien var dÀrför att undersöka hur lÀnderna i Europeiska SECA omrÄdena agerar och kommer att agera i framtiden för att se till att svaveldirektiven efterlevs. Studien syftar ocksÄ till att undersöka hur efterlevnadskontroller genomförs, samt se om lÀnderna har infört sanktioner mot övertrÀdelser och vad dessa innebÀr. För att fÄ svar pÄ detta studerades lagar och förordningar, men framförallt skickades frÄgeformulÀr ut till de ansvariga myndigheterna i flera olika lÀnder kring SECA omrÄdena.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) Àr idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar Àven skapa problem inom veterinÀrmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som Àr viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen Àr överförbar mellan bakterier, och spridning frÄn djur till mÀnniskor kan ske. Ofta Àr bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers? willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today?s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled ?word of mouth? effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company.

Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut prÀglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det Àr nÄgot som slÄr sÀrskilt hÄrt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strÀvan att bibehÄlla förmÄgebredd och djup ingÄs multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har frÄn ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktÀristikum för framgÄngsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte Àr att undersöka om dessa framgÄngsfaktorer kan appliceras Àven pÄ en lÀgre analytisk nivÄ som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. FramgÄngsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den hÀr studien definieras genom att sÀtta dem i relation till rÄdande forskningslÀge.  Analysen bygger pÄ att sÀtta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgÄng kan förstÄs och förklaras utifrÄn Valaseks teori.

Syftet med uppsatsen Àr att pröva om Jominis principer om militÀrteori har nÄgon inverkan pÄ dagens slagfÀlt, genom att de pÄverkar amerikanska doktriner, och dÀrmed strategiskt och operativt tÀnkande. Dagens högteknologiska stridsfÀlt Àr betydligt mer komplext och bestÄr av fler dimensioner, Àn det fanns nÀr Jomini verkade. Det blir dÄ viktigt att förstÄ de klassiska strategiska tankegÄngarna som ligger till grund för de operativa men Àven taktiska besluten. Det blir intressant att forska om och hur Jominis teorier verkligen har haft pÄverkan pÄ de amerikanska doktriner som utvecklats efter 1976, speciellt dÄ vÀst europeiska, Àven svenska, doktriner frÀmst anses vara pÄverkade utav Clausewitz och dennes syn pÄ krig. Inte minst dÄ svensk militÀr personal interagerar med amerikansk militÀr personal pÄ den internationella arenan, vilket sker i stort sett dagligen under internationell tjÀnstgöring.Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att Jominis principer fortfarande pÄverkar amerikanska doktriner. Detta i sig ger en förstÄelse för hur amerikanskt strategiskt och operativt tÀnkande, och hur Jomini har pÄverkat utformningen av dem.