Sök:

Sökresultat:

1305 Uppsatser om 13 europeiska industriländer - Sida 59 av 87

SÀnkta sociala avgifter för unga : Har sÀnkningen medfört en positiv sysselsÀttningseffekt?

Sverige har likt mÄnga andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 Ären. I ett försök att underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden valde regeringen att i tvÄ steg sÀnka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De bÄda sÀnkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften frÄn 31 till 15 procent. Tidigare forskning pÄvisar försumbara sysselsÀttningseffekter. Detta till följd av att skattesÀnkningen pÄ lÀngre sikt övervÀltras till löntagaren i form av högre lön.

Kvinnors underrepresentation i politiken i EU: en studie om social representation och strategier för att öka kvinnors representation i politik som betonar individen eller gruppen i kontexten av EU

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

En studie av EU: s handelsavtal mot ACP lÀnderna

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

EU-domstolens förhandsavgöranden : Är svenska domstolar obenĂ€gna att begĂ€ra förhandsavgöranden i konkurrensrĂ€ttsliga mĂ„l?

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck?: Religionsfrihet ur ett rĂ€ttsligt perspektiv

Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.

Hörselscreening via det publika telefonnÀtet : Utveckling och validering av testapplikation

En stor del av befolkningen har en hörselnedsÀttning men lÄngt ifrÄn alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjÀlpmedel söker vÄrd i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrÄn och i flera andra europeiska lÀnder har det för det ÀndamÄlet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlÀsta siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod anvÀnds för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhÄllande. Studier har visat att förmÄgan att urskilja tal i brus försÀmras för personer med hörselnedsÀttning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar vÀsentlig roll sÄ lÀnge ljudet Àr klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sÄdant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvÀrd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes dÀr resultaten pekar pÄ att det utvecklade testet Àr jÀmförbart med liknande test i andra lÀnder.

Förskolebarns lÀrande : en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Det postkoloniala temat i Sara Lidmans roman Din tjÀnare hör : Om det koloniserade subjektet och konflikten mellan ord och jord

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

PÄverkar handel med utslÀppsrÀtter svenska företag?: en studie kring attityd, strategi och konkurrenssituation i företag som berörs av handelssystemet

För att minska utslÀppen av koldioxid har lÀnderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pÄgÄ fram till 2007. Genom att systemet Àr marknadsbaserat sÄ bestÀms priset pÄ utslÀppsrÀtter genom utbud och efterfrÄgan pÄ marknaden. Företag som inte innehar tillrÀckligt med utslÀppsrÀtter mÄste sÄledes köpa utslÀppsrÀtter av andra företag som sÀljer utslÀppsrÀtter pÄ marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utslÀppsrÀtter vara av strategisk natur för företag.

Lokaliseringsbeslut vid outsourcing av produktion

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar sÀkerligen att de flesta av dina klÀder har producerats i Asien. En region dÀr flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska lÀnder komma att synas pÄ etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. MÄnga lokaliseringsbeslut börjar dÀremot i fel Ànde med leverantörsutvÀrderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstÄ vid outsourcing av produktion.

Lieber Deutsch! : En studie av faktorer som styr elevernas val av tyska pÄ gymnasiet, samt av attityder till Tyskland och det tyska sprÄket

Studien fokuserar pÄ elevers val av tyska pÄ gymnasiet, deras tillgÄngar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska sprÄket. UtgÄngspunkt för studien Àr Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 132 elever frÄn sex gymnasieskolor i VÀsterÄs deltog. Resultatet visar att det frÀmst handlar om elever, vars förÀldrar har en hög utbildningsnivÄ och social klasstillhörighet. Det finns Àven en myckenhet av Àrvt sprÄkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska sprÄken Àven talas 30 olika sprÄk i denna grupp, antingen av eleverna sjÀlva eller minst en av förÀldrarna.

LIS som verktyg i kommunal planering : En fallstudie om m?lkonflikter och avv?gningar i samband med LIS-planering

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Damn Pinkerton, and all such as he! : Om orientalism i Madame Butterfly 

Sebastian Beverloo: "Damn Pinkerton, and all such as he! ? Om orientalism i Madame Butterfly." Exa- mensarbete pa? kandidatniva? i musikvetenskap, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, ht 2014.Orientalism Àr teorin att VÀst, genom representation i konsten, har förmedlat en ofördelaktig bild av Ori- entens folk, seder och bruk. Begreppet förklarar de estetiska strömningar som följde med den ostindiska handeln och den europeiska kolonialismen. Problemen som teorin om kulturell orientalism sÀtter fingret pÄ innefattar olika aspekter av representation; hur orientalerna (redan det ett problematiskt begrepp i sig) har gestaltats i konsten. Ett av de centrala problemen Àr att etnicitet lyfts fram före individualitet: en orien- talisk man Àr i första hand orientalisk, och bara i andra hand man.

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

HISTORISK SLAVISTIK MED ST?D AV MASKININL?RNING Automatiserad handskriftsigenk?nning av ?stslavisk kyrkoslaviska fr?n 1400-talet

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->