Kvalitetskontroll inom revisionen - en oberoende granskning?
Problem Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen. Syfte I denna uppsats har vi valt att undersöka om kvalitetskontrollen skiljer sig åt beroende på om man är föreningsintern kontrollant, dvs. oberoende, eller om man är en kollegial kontrollant.MetodVi använde oss av intervjuer för att genomföra undersökningen. Intervjuerna genomfördes med åtta kollegiala och lika många företagsinterna kontrollanter och utfördes med hjälp av uppställda fall och fyra standardiserade frågor. Samtliga fall betraktades som allvarligt fel av Revisorsnämnden. Svaren vi fick ifrån de två grupperna av kvalitetskontrollanter jämfördes och analyserades statistiskt. Slutsats Vi har inte kunnat finna några skillnader mellan de kollegiala och företagsinterna kontrollanterna i bedömningen av underkännande eller godkännande vid en kvalitetskontroll. Trots detta anser vi att vi har kunnat märka tendenser till att det finns en viss skillnad mellan de två olika typerna av kontrollanter både vad det gäller egenintresset och styrningen.