Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

Ryanair Àr ett av de största europeiska flygbolagen och genomsyras av en tydlig kostnadsmedvetenhet för att kunna erbjuda sina kunder flygresor till lÀgsta möjliga pris. Vi ville undersöka vilken inverkan detta förhÄllningssÀtt hade pÄ kundbeteendet och huruvida kunderna pÄverkades av de valmöjligheter de har under bokningsprocessen. Vi ville Àven undersöka hur resenÀrerna upplevde tjÀnstekvaliteten hos företaget. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ studie bland Ryanairs resenÀrer pÄ Skavsta flygplats i Nyköping.Till grund för vÄra empiriska resultat har vi utgÄtt frÄn bokningssystemet och anvÀnt den som bas för utformningen av enkÀten, för att kunna svara pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.I slutsatsen har vi kunnat konstatera att Ryanairs resenÀrer försöker att undvika extraavgifter och att en del kundgrupper Àr mer medvetna Àn andra och gör fler anstrÀngningar för att kunna resa billigt. Vi fann stöd för att det viktigaste var att flyget landade i tid vilket pÄvisar att Ryanair erbjuder sina kunder god tjÀnstekvalitet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha pÄ den svenska familjeförsÀkringen. Arbetet fokuserar pÄ Polens intrÀde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger pÄ migrationsteorier och jÀmförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar pÄ drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar pÄ stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevÀrda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov pÄ att mÀnniskor i allmÀnhet Àr trogna sin hembygd.

SammanfattningI början pÄ 1970-talet infördes ett lÄneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebÀr ett förbud för aktiebolag att lÀmna penninglÄn till den som Àger aktier, Àr styrelseledamot eller verkstÀllande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud trÀffar Àven nÀrstÄende till dessa personer. FrÄn detta förbud finns Àven en rad undantag föreskrivna dÄ det under vissa förutsÀttningar ansetts affÀrsmÀssigt motiverat att tillÄta lÄn till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag Àr det sÄ kallade koncernundantaget som tillÄter lÄn inom koncerner under den förutsÀttningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES). Motivet bakom lÄneförbudet Àr framförallt av skatterÀttslig karaktÀr och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstÄr dÄ fysiska personer lÄnar medel frÄn bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och pÄ detta sÀtt skjuter upp eller helt undgÄr beskattning av detta kapital.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

UtslÀpp av vÀxthusgaser Àr idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristÄende forskare Àr överens om att detta mÄste förÀndras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stÄ för kostnaderna. Den hÀr rapportens syfte Àr att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rÀttvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. DÀrefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades Är 2005 pÄ de medlemslÀnder i Europeiska Unionen som anslöt före Är 2004. Vidare avgrÀnsas studien till att enbart behandla tilldelning av utslÀppsrÀtter samt utslÀpp av koldioxid.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

In a world characterized by increasing sustainability challenges, organizations are continuously facing new demands; creating new requirements of change management and incorporation of new strategic decisions. Today, organizations are responding to the emergence of new sustainability directives and regulations at a EU level, whence the latest sustainability framework CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), becomes particularly relevant. Companies are therefore facing the challenge of integrating strategic management in their navigation, preparation and maneuvering of new directives; a transition that requires new strategic decisions and adaptations. The purpose of this study is to qualitatively examine how CSRD affects organizations in terms of corporate changes, operational adaptations and strategic decisions, as well as what capabilities are essential to incorporate. The study also aims to investigate relevant challenges and opportunities associated with the new directive.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. UtgÄngspunkten Àr socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar pÄ samband mellan framstÀllningarna av de olika begreppen och förstÄelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande vÄra förestÀllningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstÄr som utbytbara och som utgörande en sorts sjÀlvklar gemenskap, om demokrati och andra vÀrdens önskvÀrdhet samt om EU som en hjÀlte med ansvar för demokratin och för Europa. HÀr problematiseras framstÀllningen och förestÀllningen av och om demokrati, EU och Europa som sjÀlvklart ÄtrÄvÀrda begrepp, vars önskvÀrdhet ? och sammanhörighet ? inte gÄr att ifrÄgasÀtta.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.