Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. VĂ„r studie syftar till att belysa vilka effekter personalen pĂ„ skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss pĂ„ tre faktorer: hĂ€lsa, inlĂ€rning och koncentrationsförmĂ„ga. Vi undersöker Ă€ven organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Bakgrund; antalet Àldre i Sverige ökar och fÄr en högre medellivslÀngd. En viktig förutsÀtt-ning för att bevara sin hÀlsa Àr att kunna röra pÄ sig och att vara fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmÄga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivÄ och livs-vÀrld har en avgörande betydelse för vÄrdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den Àldre mÀnniskan till att vara fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkÀtstudie genomfördes pÄ en motionsanlÀggning i en medelstor stad i vÀstra Sverige. Studien riktade sig mot Àldre personer fyllda 65 Är och deltagandet var frivil-ligt. EnkÀter placerades ut i styrketrÀningslokal och i badhus under fyra veckor.

Resultatet frÄn genomförd undersökning ger klara indikationer pÄ att operativ planering inte baraÀr beroende av en doktrin utan Àven Àr en katalysator för densamma, dvs. det sker stÀndigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagÀr att vara normgivande för hur en officer bör förhÄlla sig till dessa tvÄ bestÄndsdelar och dÄ pÄden operativa nivÄn. Resultat tyder pÄ en förskjutning till förmÄn för metod och dÄ pÄ bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger Àven att det inte Àr FM-doktrinen som fyller denna roll utan detÀr NATO:s AJP-01 som Àr dominerande.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Inom universitet och högskolemiljö Àr stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera fÄr frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohÀlsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad betrÀffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vÄrt val av Àmne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som anvÀndes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 mÀn och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvÀmlighetsurval. Dessa personer fick svara pÄ frÄgor om upplevd stress samt om trÀningsvanor.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

Fysisk aktivitet och inaktivitet har under senare Är fÄtt mycket uppmÀrksamhet nÀr man talar om hÀlsa. World Health Organization har identifierat fysisk inaktivitet som den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och vi gÄr mot ett allt inaktivare samhÀlle. Fysisk aktivitet pÄ Recept Àr en arbetsmetod som förebygger ohÀlsa och frÀmjar hÀlsa genom förskrivning av fysisk aktivitet. Denna kvalitativa forskningsstudie belyser hur idrottsförbunds-, hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i ett av Sveriges lÀn talar om konceptet Fysisk aktivitet pÄ Recept. Syfte: Studiens syfte Àr att analytiskt beskriva och problematisera de diskursiva mönster om FaR som kommer till uttryck genom hur ett antal FaR-arrangörer talar om FaR.

FöretagshÀlsa har utvecklats genom Ären. Idag lÀgger arbetsgivarna större fokus pÄ personalens vÀlbefinnande och det förebyggande hÀlsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta Àr den ökade  arbetsrelaterade sjukfrÄnvaron samtidigt som stillasittande ökar pÄ arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta lÄngvarigt stillasittande med nÄgon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anstÀlld spenderar en tredjedel av dagen pÄ arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hÀlsoarbete.

MÀnniskors levnadsvanor har förÀndrats de senaste 20 Ären. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohÀlsosamma matvanor leder till bÄde övervikt, hjÀrtsjukdomar och psykisk ohÀlsa. HÀlso- och sjukvÄrden arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohÀlsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hÀlsofrÀmjande arbete dÀr motiverandet till egenvÄrd ingÄr. EgenvÄrd innebÀr att ta hand om sig sjÀlv genom goda och hÀlsosamma livsvanor och kan innebÀra fysisk aktivitet.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

Stress och trÀning Àr ett omdiskuterat fenomen bland mÀnniskor, i media och i reklam i dagens samhÀlle. Allt fler mÀnniskor studerar ocksÄ pÄ universitet och högskolenivÄ för att lyckas ta sig in pÄ arbetsmarknaden. PÄ högskolenivÄ krÀvs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. VÄr studie vill öka förstÄelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska trÀning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhÀlle var utgÄngspunkten för att belysa fenomenet.

SmÄföretag har stor betydelse för det svenska nÀringslivet och mÄnga av dessa företag Àr familjeföretag. En av familjeföretags största utmaningar Àr planering inför generationsskifte. MÄnga företagare drar sig dock för att planera, eftersom överlÄtaren mÄste ge upp sin makt och kontroll över företaget och dÀrmed kan kÀnna att han/hon ger upp sin identitet. Syftet med examensarbetet var att, med hjÀlp av ett praktiskt exempel, förklara planeringsprocessen inför ett familjeföretags generationsskifte, samt att ge rekommendationer för vad företag bör tÀnka pÄ inför generationsskifte. En fallstudie med personliga intervjuer och en telefonintervju valdes som datainsamlingsmetod och till studieobjekt valdes ett familjeföretag som varit med om tvÄ generationsskiften.