Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Övergång till högskola - Sida 2 av 3

Dokumenta?rfilmsmusik ? fra?n skiss till helhet : en processbeskrivning

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Musikalisk utveckling genom improvisation och komposition : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Kliniska riktlinjer g?llande handl?ggning av urinretention postpartum - en granskning baserad p? kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Mötet med döden

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Integrerad rapportering - Ett nytt sätt att rapportera

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03Lärosäte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

En materialproducent eller business partner?

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Diabetessjuksk?terskors erfarenheter av l?rande hos vuxna personer med nydebuterad diabetes typ 1

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Let?s talk about sex - En litteratur?versikt om kvinnors upplevelser av sexuell lust och intimitet efter barnaf?dande

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Betydelsen av utvecklingsmöjligheter i arbetslivet : En kvalitativ studie utifrån ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->