Sökresultat:
1150 Uppsatser om Östersjöledningen - Sida 61 av 77
Egenkontroller och arbetsberedningar i produktionen: nulÀgesanalys av egenkontroller och arbetsberedningar i JM AB region innerstad
Det fanns studier som i början av 80-talet visade pÄ kvalitetsfel i byggandet. Idag mÄste varje projekt i Sverige upprÀtta en projektspecifik kvalitetsplan som bland annat innehÄller krav pÄ att varje projektör ska göra egenkontroller och redovisa dem. Det finns Àven studier som visar att felkostnader under produktionen uppgÄr till mellan 3,5 - 6,5 %. I JM AB finns idag system för kvalitetssÀkring i en kontrollplan. Denna kontrollplan innehÄller bland annat arbetsberedningar och egenkontroller.
Konsekvenser av förÀndringsarbete vid ett akutsjukhus : En fallstudie om anstÀlldas upplevelser av arbetsförutsÀttningar och vÀlbefinnande med avseende pÄ stress, krav och kontroll ?
I dag stÀlls höga krav pÄ effektivitet, tillgÀnglighet och kvalitet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Utvecklingssatsningarna har som syfte att strÀva efter en sÄ god och kvalitativ vÄrd som möjligt samt att anvÀnda sina resurser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt, dock glöms ofta medarbetaren bort i dessa sammanhang. Syftet med denna magisteruppsats Àr att studera vilken pÄverkan förbÀttrings- och utvecklingsarbetet inom vÄrden har pÄ medarbetaren vid ett akutsjukhus. Studien belyser olika frÄgstÀllningar sÄsom vad förÀndringarna betyder för den anstÀlldes arbetshÀlsa, med avseende pÄ stress, krav och kontroll. Ett annat syfte Àr att utifrÄn olika perspektiv belysa frÄgestÀllningen om de nya arbetsmetoderna förÀndrat personalens arbetsförutsÀttningar.
Konsten att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumÀrke : En kvalitativ studie av tjÀnsteföretag och deras arbete för att bli attraktiva arbetsgivare
I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.
Socialt Stöd i Chefsrollen en kvalitativ studie om enhetschefers upplevda sociala stöd
Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen.
Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.
Införande av portföljstyrning ? en fallstudiehos Atlas Copco Tools : ?Hur kommer prioriteringsbeslut rörande projektkandidaterpÄverkas vid införande av portföljstyrning??
Dagens företagande innebÀr i en allt större utstrÀckning arbete i projektform.Denna förÀndring har skett i en ökande takt och studier visar att projektportföljen i enorganisation kan vÀxa med sÄ mycket som 50 % per Är (Deloitte, 2006). Konsekvensen har blivit att mÄnga företags projektorganisationer inte har anpassat sigtill ökningen av antalet projekt och en formell metodik för att vÀrdera projektkandidatersaknas ofta. Detta medför att vÀrdefulla resurser hamnar i ?fel? projekt.Portföljstyrning, eller Project Portfolio Management, bildar den vÀrdefulla bron mellantraditionell verksamhetsstyrning och projekthantering. Denna förvaltning möjliggörmaximering av projektens bidrag till företagets totala framgÄng (Levine, 2008).
Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag
Sammanfattning Titel: Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag Författare: Arletka Skurczynska, Ingemar Svantesson och Elisabeth Thorsén. Handledare: Ekonomie doktor Stein KleppestÞ, institutionen för företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Nyckelord: Kunskapsspridning, kunskap, strategi, human resource och konsultföretag Problemdiskussion: Den produkt som skapar intÀkter i ett konsultföretag Àr den kunskap som sÀljs. För att kunna utveckla nya kunskapsprodukter sÄ Àr det viktigt för ett sÄdant företag att kÀnna till vad det Àr för kunskap som det har och Àr bra pÄ. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att man kan sprida den inom företaget.
Finanskriser -Ett nödvÀndigt ont till förÀndring av ekonomistyrning?
Bakgrund och problem: Den 15 september 2008 ansökte den amerikanska investmentbankenLehman Brothers om konkurs. Detta blev startskottet pÄ en av de största globala finansiella krisernai modern tid. Finanskrisen spred sig vÀrlden över och den svenska ekonomin pÄverkades kraftigt avden stora konjunkturnedgÄngen som följde. Under finanskrisen prÀglades företagens situation av enosÀkerhet i omvÀrlden. Ekonomistyrning Àr ett av de verktyg företagen kan anvÀnda för att hanteraoro i omvÀrlden.
Lika barn leka bÀst? : En studie om styrelsens sammansÀttning
Styrelsen i ett företag Àr tÀnkt att utgöra en funktion för övervakning och rÄdgivning till den högsta ledningen. Det Àr styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts pÄ bÀsta möjliga sÀtt. En faktor som pÄverkar hur bra styrelsens arbete blir Àr styrelsens sammansÀttning. Företagets framgÄng kan sÀgas hÀnga samman med styrelsens sammansÀttning och kompetens. Det Àr viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.
Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter
Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar
tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p?
patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en
h?griskmilj? med m?nga utmaningar.
RÀtt person pÄ rÀtt plats! : Styrning för att behÄlla kompetent personal i organisationen, en jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor
Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Ăven den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.
Internrevisorernas mandat
Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.
Den italienska dagspressen under 1994-2012 : TvÄ journalisers syn pÄ pressfrihet och politisk journalistik i ett land i förÀndring
 Den hÀr C-uppsatsen bygger pÄ en fallstudie med tvÄ journalister, en italiensk och en svensk, som jag intervjuat rörande den politiska journalistiken i dagspressen i Italien. Syftet Àr att fÄ en fingervisning om hur journalister verksamma i Italien upplever att den politiska journalistiken fungerat och förÀndrats under de senaste arton Ären. En nyckelperson under dessa Är har varit Silvio Berlusconi och en av mina frÄgestÀllningar Àr just hur journalisterna tycker att journalistiken förÀndrades i och med honom. Francesco Bei, som arbetar pÄ la Repubblica, menade att journalistiken började fokusera pÄ mer personliga aspekter av Berlusconi som privatföretagare, och slutade att gÄ in pÄ djupet i den politiska rapporteringen. Kristina Kappelin, korrespondent bosatt i Italien, sÀger att den politiska journalistiken blev mer aggressiv och hÀtsk i och med det sÀtt som Berlusconi anvÀnde media.
Sjuksköterskors erfarenheter av stödjande telefonsamtal med personer som uttrycker suicidtankar
TelefonrÄdgivning ökar inom hÀlso- och sjukvÄrden. Inom psykiatrin fÄr sjuksköterskan ta emot mÄnga samtal frÄn personer som uttrycker tankar pÄ att inte vilja leva. Suicid Àr ett vÀxande problem sÄvÀl nationellt som internationellt och det Àr viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen Àr nÀr nÄgon ringer och uttrycker suicidtankar. Det stÀller höga krav pÄ bred kunskap i sjuksköterskans förmÄga att göra adekvata bedömningar.
Systematiskt brandskyddsarbete vid Fasadelement Verkstads AB
Den 1 januari 2004 trÀdde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte dÀrmed RÀddningstjÀnstlagen. Ett av mÄlen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dÄvarande Svenska RÀddningsverket ett allmÀnt rÄd (SRVFS 2004:3) dÀr det bland annat stÄr att fastighetsÀgare eller nyttjanderÀttshavare Àr skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprÀtthÄlla ett skÀligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten Àmnar reda ut vad som bör ingÄ i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan pÄ riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag belÀget i LuleÄ som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmÀnna rÄdet gÀllande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer faststÀlldes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehÄlla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och ÄtgÀrdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhÄllsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots Àr det inte sÀkert att brandskyddet nÄr en efterstrÀvansvÀrd nivÄ.
HIAB i rörelse - en studie kring motivation vid förÀndring
Syfte: Uppsatsen Àr skriven för att illustrera svÄrigheterna med organisationsförÀndringar och hur dessa pÄverkar mÀnniskorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringar i ett konjunkturkÀnsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förstÄelse om hur förÀndringar kan pÄverka motivationen och lojaliteten hos personalen pÄ verkstadsgolvet.Metod: Det centrala förhÄllningssÀttet i uppsatsen Àr att vi antar en reflekterande attityd i vÄr undersökning. I forskningssammanhang innebÀr det ett sÀtt att relatera till ?verkligheten? och det objektiva behöver inte stÄ i centrum.