Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta.

En kyrkogård är de bortgångnas bostad men är även de efterlevandes besöksplats. Det här arbetet handlar om att föra in växthusbyggnader i kyrkogårdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. Växthus medför ett gynnsamt klimat för såväl besökare som växter. Det ger den sörjande möjlighet till en värmande och grönskande plats, de månader om året som utemiljön inte kan erbjuda detta. Närvaron av växtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, är förmodligen positivt för sorgeprocessen.

  Examensarbete genomfördes i samråd med Helenius konsultbyrå. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomi och inneklimat på Radiohusets kontorsbyggnad som är beläget på Gärdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under både sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid är inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mängder energi användes för temperera byggnaden vintertid.

?Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation.

En stor del av varje individs klimatavtryck består av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mängd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten är idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbättrande åtgärder som kan genomföras på området? Vi har valt att fokusera vårt arbete på den serverade mängden kött och fisk på tre grundskolor, en kommunal och två privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering på kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Arbetet syftar till att åskådliggöra energianvändningen i Masurgårdens förskola samt kontrollera om fastighetens energisystem används optimalt. Kartläggningen syftar till att förse fastighetsägaren med beslutsunderlag för framtida investeringskalkyler och energi-besparingsåtgärder.En modell av fastigheten skapades i energisimuleringsprogrammet IDA ICE, klimat-skalet återskapades från konstruktionsritningar, belysning och personbelastning inven-terades på plats. Resterande indata var baserat på nyckeltal från tidigare studier och schablonvärden.Simuleringsresultaten visar att fastigheten inte är i behov av några större investeringar i energibesparande åtgärder. Men det konstateras att en årlig energibesparing på 5308 kWh (5,6 %) är möjlig genom en sänkning av uteluftsflöde under vintermånaderna och genom att byta ut radiatortermostaterna mot nya. Åtgärderna leder även till en förbättring av inomhusmiljön och tros minska problemen med torra slemhinnor under vintermånaderna hos brukarna..

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Denna studie har som syfte att belysa hur lärare och skolledare tänker när det gäller skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet består av skriftligt inhämtade svar på ett antal frågeställningar kring föreslagna förbättringsåtgärder gällande arbetsplatsens miljö. Litteraturgenomgången bildar underlag för teorin att samspelet mellan hälsofrämjande arbete, lärares arbetstillfredsställelse och elevers lärande är betydelsefullt för utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Studien bekräftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan är väsentlig för lärare och skolledare i skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer där samarbete och samförstånd råder bidrar till utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering på elevers lärande och på lärararbetets pedagogiska kärna möjliggör, tillsammans med nytänkande och självtillit hos lärare, utveckling av en hälsosam utbildningsmiljö..

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

The majority of the Swedish population were self-provided within agriculture a hundred years ago. Times do change and today the situation is the other way around - most of us live within city boundaries and only few work with farming and related agricultural businesses. One thing that has not changed though, is the need of supplies from Swedish agriculture.What do we think of those products? Are we even aware of the connection between us and agriculture? The Federation of Swedish Farmers, LRF (Lantbrukarnas riksförbund), started their project to strengthen the link between consumers and producers in 2008.This paper is part of the project and its aim is to investigate consumers' views and values upon the effects and products from Swedish agriculture.Opinions and values have been studied through interviews influenced by phenomenology. The results show that the informants in general had a positive approach and thinking concerning the products and effects from Swedish agriculture.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

There has always been global warming on earth and it is because of it that the earth is inhabitable. Without global warming the temperature on earth would be around -18 ° C instead of today's + 15 ° C. Global warming is generated by greenhouse gases like carbon dioxide and methane which trap long wave radiation in the earth's atmosphere. The problem today is that the global concentration of green house gases has significantly increased since the 1750's as a result of human activity. Today's values widely exceed the preindustrial values.