Sök:

Sökresultat:

815 Uppsatser om Öppet klimat - Sida 17 av 55

Teamarbete hos tvÄ tryckerier

Under de senaste 20 Ären har teamarbete blivit vanligare, inte minst för att arbete i projektform ökar. Projektformen innebÀr Àven att arbete i skiftande eller temporÀra konstellationer förekommer och dÀrmed blir flexibilitet samt snabb anpassning i grupper en konkurrenskraft. I och med detta ökar behoven av att bygga och stÀrka grupper. (SjÞvold, 2008, s 10) Syftet med rapporten Àr att studera nÄgra företag i den grafiska branschens syn pÄ sitt teamarbete och teambuilding genom en enkÀtundersökning, samt analysera resultatet med teambyggande teorier. Resultatet av enkÀten har gett en översikt hur tryckeriernas anstÀllda upplever sitt teamarbete med tyngdpunkt pÄ mÄl och strategier, struktur och ansvar, socialt klimat samt kommunikation.

Möjlighetens dörr stÄr pÄ glÀnt- Om hÀlsa som en del av företagets marknadskommunikation

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.

Barkeströms reservvattentÀkt : Uttagsmöjligheter för dricksvatten, idag och i framtiden.

Om ett utslÀpp skulle ske vid Tikaskruvs vattentÀkt pÄverkas dricksvattenförsörjningen för över 1500 personer i en rad samhÀllen. För att sprida riskerna vill Nybros tekniska förvaltning anlÀgga en reservvattentÀkt vid Barkeström. Syftet med arbetet Àr att utreda möjligheten för grundvattenuttag och hur en eventuell etablering pÄverkas av framtida klimatförÀndringar.Södra delen av omrÄdet domineras av en nedlagd grustÀkt för att sedan övergÄ till orörda mÀktiga rullstensÄsar norrut. Grundvattnets strömning pÄverkas i stor utstrÀckning av Barkadammen genom inducerad infiltration.Genom interpolering i GIS togs strömningskartor fram och omrÄdet och dess historia kartlades. Tillsammans med tekniska förvaltningen togs tre förslag till brunnsplacering ut och utvÀrderades.Slutsatsen blev att en placering i de opÄverkade Äsarna ger bÀst skydd om det infiltrerade ytvattnet frÄn Barkadammen har tillrÀckligt lÄng uppehÄllstid.

FörskollÀrarens Ledarroll : "Om nÄgon inte vill blir det svÄrt"

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollÀrare upplever sin ledarroll förÀndrad utifrÄn det utökade ledaransvaret som en ny reviderad lÀroplan för förskolan betonar. De centrala frÄgestÀllningarna i min undersökning har varit: Vad kÀnnetecknar erfarna förskollÀrares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollÀrare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollÀrare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollÀrarna i studien hur det uppstÄr en osÀkerhet hos dem, till exempel nÀr det gÀller att hantera egen stress, behÄlla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot mÄlen.

BlĂ„-gröna synergier : att anvĂ€nda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Östra GĂ€ddviken

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Variation i temperaturrespons (Q10) vid nedbrytning av biopolymerer

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

Trivsel, lÀrande och kompetensutveckling. En studie om arbetslivsfaktorer

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter inom klassens ram?

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Uppgradera befintlig bergvÀrmekÀlla med en ny vÀrmepump

BergvÀrme har lÀnge varit populÀrt i Sveriges kalla klimat som ett hÄllbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvÀrme börjar idag behöva byta ut sina vÀrmepumpar. En förnyad standard med vÀrmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushÄllets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i vÀrmepumpen i ett för kort borrhÄl kan sÀnka borrhÄlstemperaturen och försÀmra vÀrmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursÀnkningen i borrhÄlet vid installation av en ny vÀrmepump i ett gammalt system.

Gradering av kutana mastcelltumörer hos hund

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

"Under den innersta masken": Pojkars identitetsutveckling i tvÄ romaner av Mikael Niemi

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och PopulÀrmusik frÄn Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanÄt angrips ur ett genusperspektiv, ÄskÄdliggörs utifrÄn skolgÄngen, ur en sprÄklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. TvÄ centrala men olika lÀrarpersonligheter framtrÀder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlÄtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den sprÄkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftsprÄk, medan ett sÄdant engagemang saknas hos den sprÄkligt kluvne huvudpersonen i PopulÀrmusik frÄn Vittula.

Majsensilage i Sverige

Maize for silage has been used as fodder in different parts of the world for a long time and has recently become more common also in Sweden. Our cold climate has been a problem as maize is very sensitive to low temperatures and frost. With new varieties and better techniques for cultivation it is now possible to grow maize in the southern and middle parts of Sweden. As for the north of Sweden the length of the cultivation season is a limiting factor as there are too few days with temperatures of over +10 ÂșC. Maize is well suited for silage making but oxygen-free conditions are required.

En skolas organisering av arbetssÀttet med elevers olikheter

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Handledning : Handledarnas upplevelse av handledning under VFU för specialistsjuksköterskor i psykiatri

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Storyline pÄ gymnasiet

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->