Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevÄrd Àr ett prioriterat omrÄde, sÄ vÀl i Göteborg som i resten av Sverige. Det Àr viktigt att detta arbete bygger pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap, dÀrför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom omrÄdet. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom omrÄdet bÄde i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man mÄste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjÀnst som följer de övergripande mÄlen och vÀrderingarna inom SoL (SocialtjÀnstlagen)..

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att vÄra kvinnligaintervjupersoner levt i och lÀmnat ett liv som dominerats av narkotikaanvÀndning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som pÄverkade deras val. Resultat och analys byggde pÄ tresemistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnor frÄn olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade ocksÄ ett genusperspektiv pÄ berÀttelserna för att försöka förstÄintervjupersonernas berÀttelser Àven ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

I vÄr studie diskuteras före detta kriminellas förutsÀttningar nÀr det gÀller att integreras in i samhÀllet efter att ha levt ett liv prÀglat av kriminalitet och missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter nÀr det gÀller deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr, hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien Àr att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhÀllet. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhÄllning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhÄllsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hÄlla sig borta frÄn missbruk.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vÄrden av personer som lider av bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa. Det framgÄr att samarbetet mellan psykiatri och socialtjÀnst i vissa avseende Àr att anse som bristfÀlligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rÀttskÀllorna, ta reda pÄ och tydliggöra vad som ska ses som gÀllande rÀtt, för om en person med bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa ska fÄ vÄrd enligt LVM eller LPT. Metoden som har anvÀnts Àr en rÀttsvetenskaplig metod dÀr fokus legat pÄ granskning av rÀttskÀllorna. En rÀttsfallsstudie har Àven gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillÀmpas.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

MĂ€nniskor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende pĂ„ ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan mĂ€n och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande mĂ€nniskors livsvĂ€rld och deras syn pĂ„ sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mĂ€tinstrumentet PCL-C vilket mĂ€ter problem och besvĂ€r som mĂ€nniskor kan fĂ„ som en reaktion pĂ„ stressande upplevelser. TvĂ„ av individerna frĂ„n urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhĂ„llande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer pĂ„ PTSD (65% mot 5,6%). Mer Ă€n dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n indikerade förekomst av PTSD vilket överensstĂ€mmer med normalpopulationen.

I denna uppsats har vi utgÄtt frÄn bakgrundsmaterial som visar pÄ att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med missbruk bör fÄ och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgÄngspunkt har syftet varit att ta reda pÄ vilka följderna blir för personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser pÄverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda pÄ detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal frÄn tvÄ institutioner som bedriver missbruksbehandling. VÄra huvudresultat visade att det Àr stora skillnader i om personer i missbruk ges rÀtt förutsÀttningar för en varaktig drogfrihet.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vÄrd, social situation, missbruk, vÄrd- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkÀt. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv pÄverkan pÄ patienternas medicinska vÄrd och sociala situation. Det ledde ocksÄ till en bÀttre kontakt med patienten, och förbÀttrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervÀgande positiv uppfattning Àven av vÄrd- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som anvÀnts.

Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.